Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver Elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa Elever. För att finna dessa Elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana Elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns Elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa Elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade Elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vad man som lärare kan lära sig om Elever genom att observera dem när de arbetar i grupp. Vårt syfte är också att ta reda på vad Elever kan lära av varandra när de diskuterar tillsammans..

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lärare..

Vi intresserar oss för hur lärare och Elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka Elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära Elever läsa? Hur arbetar lärare med Elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos Elever? Hur upplever Elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig Elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och Elever från två klasser fick vi veta att de flesta Elever tycker att det är roligt att läsa.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda på vilka faktorer i lärandet som orsakar stress bland Elever i år 4 och 5. Efter att ha varit ute på verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos Elever och har då funderat över vad som är stressande hos Eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkät samt intervjuer med Eleverna för att få fram svaren vi behövde till vår undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla ämnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svårt att hinna med arbetstakten i skolan..

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har Elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på Elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med Elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla Elever förstår begrepp genom ord.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa Elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa Elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa Elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för Elever med AD/HD.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet Elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att Elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att Elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att Elever får svårigheter i matematik..

Jag vill med min uppsats belysa hur Elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka Elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några Elever i årskurs 5. Undersökningen visar att Eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera Elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Detta examensarbete handlar om några Elever med utländsk bakgrund och deras attityder till det engelska språket. Jag intervjuade sex Elever och fann att två av sex Elever läser texter på engelska på fritiden. Enbart en av sex Elever studerar ett annat språk än svenska, engelska och modersmålet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehålla mer konversation, grammatik och översättning. Jag intervjuade också två lärare för att få reda på hur de ser på engelskundervisning på en mångkulturell skola.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade Elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande Elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen. .

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för Elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på Elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att Elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de Elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till Elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för Elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att Elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för Elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen.

En femtedel av de Elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa Elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur Eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 Elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som Eleverna trodde påverkade Eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik..

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och Elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och Elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl Elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.