Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion..

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?Bråkiga barn?, (?Troublesome children?).

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Syftet med denna studie var att studera vilka mål i styrdokumenten lärare i grundskolans tidigare skolår vill uppnå genom användning av barnlitteratur. Genom att få en insikt i detta, var vår önskan att kunna besvara våra frågeställningar, gällande huruvida lärare använder barnlitteratur för lära elever om normer och värderingar, sociala samt kulturella förhållanden. Vi hade en öppen inställning till vår forskningsfråga och för att få svar på den genomförde vi intervjuer åsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lärare i Norrbottens län verksamma i grundskolans tidigare skolår. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid användning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur från såväl Sverige som övriga världen.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

I denna studie har vi försökt att fånga pedagogers och elevers syn på samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som är i behov avsärskilt stöd, och får detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jämfört med övriga elever och om det påverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom området för specialundervisning genom att se påbemötandet av elever i behov särskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlärandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger på kvalitativa frågor ställda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssätt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som får specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn på sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig åt. Majoriteten i bådadelarna av undersökningsgruppen är överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter påverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i några avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

AbstractIdrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsaär ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik.