Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare..

Motivation är ett ord som är välbekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för elevernas skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till ämnet finns idrottsläraren. Syftet med arbetet var att se vilken roll läraren har när det gäller att motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa. Vidare ville jag se vilka erfarenheter läraren har, och vilka metoder som finns för att motivera sina elever.

AbstraktTitel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ?Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga?Författare: Anna Wängman & Ulrika LindqvistTy av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2007________________________________________SyfteStudiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.MetodTvå metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.Resultat8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen..

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäcka och arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderande undervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och deras inställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur klasslärare undervisar elever som har svenska som andraspråk för att de ska kunna uppnå målen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger från två olika skolor. Det här ämnet anser jag är relevant då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andraspråk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta använder sig av konkret material samt att de gärna använder sig av diskussioner i klassrummet. De påtalar också att det finns fördelar med att ha flerspråkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna få ta del av varandras kulturer och traditioner.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.