Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå..

Detta examensarbete är en studie av huruvida en grundläggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades på kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever från vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pågående forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten från intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanställdes och de visade på att praktiska moment kan stärka viljan att lära och förståelsen för teorin bakom.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana.

BAKGRUND: Redan i mitten av 1700-talet skriver Jean, Jacques Rouessau attbarns miljö är en lärandeplats, både inomhus och utomhus, där dekan använda sina sinnen och aktivt söka kunskap. Likväl 2000-taletsLars-Owe Dahlgren menar att utomhuspedagogik inbjuder till olikasinnesuttryck genom erfarenheter och upplevelser i miljön utomhus.Utgångspunkten för den teoretiska ramen av arbetet är sett ur ettsociokonstruktivistiskt perspektiv.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka vilken syn pedagoger i förskolanoch skolan har på utomhuspedagogik, hur de arbetar medutomhuspedagogik i den dagliga verksamheten samt vad somutvecklar barns lärande i utemiljön.METOD: Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod.Datainsamlingen utfördes med hjälp av self report som besvaradesav 16 pedagoger verksamma i förskola och skolaRESULTAT: Resultatet visade att alla deltagande använde sig avutomhuspedagogik i verksamheten. Utomhuspedagogik upplevdessom ett spontant område där barn och elever aktiverade sig praktiskti utomhusmiljön. Ett flertal pedagoger som var delaktiga i studienansåg att utomhuspedagogisk verksamhet skapar situationer där ettlärande sker..

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers delaktighet i sina åtgärdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta på hur pedagoger förhåller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i så fall ser ut. Jag använder mig av två olika metoder. Dels en textstudie av 15 åtgärdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien är endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål.

Detta examensarbete behandlar pedagogers användning och bearbetning av skönlitterära högläsningsböcker. Flera teoretiker menar att elever lär i samspel med andra människor och genom gemensamma upplevelser vilket de kan få i samband med högläsning ur skönlitterära böcker. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i årskurs 1-9 arbetar med skönlitterära högläsningsböcker i sin undervisning. Vi undersöker också vilka faktorer som påverkar pedagogerna i valet av skönlitterära högläsningsböcker och vilka attityder pedagogerna har till användning och bearbetning av högläsningsböcker. Studien som genomförts har varit en småskalig kvalitativ studie som involverat tolv pedagoger där insamlad data omvandlats till ord och beskrivningar.