Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affärsverktyg inom arbetslivet. Med sina många funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affärsvärlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bärbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har även företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har säkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte är att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma säkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bärbara datorer. Studien visar att företag har ett större säkerhetsmedvetande och högre säkerhetskrav för bärbara datorer än smarttelefoner. Samtidigt är både slutanvändarna och företagsledningen väl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen ställs inför..

Användning av molntjänster har gjort forensiska undersökningar mer komplicerade. Däremot finns det goda förutsättningar om molnleverantörerna skapar tjänster för att få ut all information. Det skulle göra det enklare och mer tillförlitligt.Informationen som ska tas ut från molntjänsterna är svår att få ut på ett korrekt sätt. Undersökningen görs inte på en skrivskyddad kopia, utan i en miljö som riskerar att förändras. Det är då möjligt att ändringar görs under tiden datan hämtas ut, vilket inte alltid syns.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.