Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar nÄgra elever i behov av sÀrskilt stöd har om lÀxor. Uppfattas lÀxorna positivt och till en hjÀlp att klara skolarbetet bÀttre? Eller uppfattas lÀxorna negativt eftersom elevens svÄrigheter kommer i fokus? Vilka lÀxor uppfattas positivt/negativt? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjutekniken som valts Àr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Man kan utifrÄn studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om lÀxor delvis Àr beroende av elevens Älder.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande Älder. Vi anser att det Àr ett relevant Àmne som berör mÄnga mÀnniskor, inte minst elever och lÀrare. BÄda parter mÄste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara nÄgot positivt, dÀr alla trivs och mÄr bra. DÀrför var vÄrt syfte med studien att undersöka vad elever och lÀrare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lÀrare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas Älder. AlltsÄ handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress pÄverkar dem.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförd under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.

AbstraktTitel: LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄkInstitution: Sektionen för lÀrarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet Àldre ökar i samhÀllet. Inom vÄrd och omsorg och sÀrskilt inom Àldreomsorgen kommer behovet av utbildad vÄrdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhÀllet pÄ att utbilda vuxna inom vÄrd och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andrasprÄk.

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk aktivitet, samt motiverar dem att vÀlja fysisk aktivitet alternativt ett teoretiskt skolÀmne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer pÄ den utvalda skolan, för att fÄ en djupare förstÄelse för informanternas tankar, vÀrderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av Àmne/aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk aktivitet och valet till elevens val. UtifrÄn det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade pÄ studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev pÄverkade av sina förÀldrar redan i tidig Älder till att bli fysisk aktiva, men ocksÄ kompisar och upplevelse av glÀdje i samband med utövandet av fysisk aktivitet spelade stor roll.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgÄtt stora förÀndringar under den tid det funnits i skolan. Det Àr idag ett populÀrt Àmne bland eleverna pÄ mellanstadiet. Det finns dock elever som inte kÀnner att Àmnet Àr vidare intressant. De verkar sakna motivation för Àmnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehÄller för aktiviteter och vad eleverna gör pÄ fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

SyfteSyftet med mitt arbete Àr att studera dels lÀrares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett sÀrskilt fokus riktas mot sprÄkets betydelse och sprÄkutveckling. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lÀrares och elevers utsagor om hur sprÄkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemÄl framförs frÄn lÀrare och elever nÀr det gÀller undervisningens utformning, det vill sÀga hur skulle de vilja att ?det sÄg ut??Metod Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnÄ mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mÄngkulturell lÄg och mellanstadieskola.

I denna studie undersöks hur lÀrare ser pÄ vad de lÀr ut nÀr de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lÀr sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella lÀroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien Àr frÀmst baserad pÄ intervjuer som dels gjordes med tvÄ lÀrare inom skolan, och dels pÄ intervjuer med fyra elever frÄn Ärskurs nio. Vid studien intervjuas tvÄ pojkar och tvÄ flickor, för att pÄ sÀtt ocksÄ undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan anvÀnds ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det Àr intressant att resultaten visar att lÀrare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lÀr sig.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ, en sÀrskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger pÄ de lagar och FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med krÀnkande behandling. Vidare anvÀnds specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen kÀnsla och empati. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om komplexiteten av krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ.

Syftet med studien Àr att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever pÄ tvÄ internatskolor i Sverige. Avsikten Àr ocksÄ att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen Àr en komparativ studie av tvÄ internatskolor. Den Àr Àven kvalitativ och bygger pÄ 14 intervjuer gjorda med elever, husförÀldrar, rektor och skolchef. UtifrÄn studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kÀnde sig ensamma utan de ansÄg att de levde i en god gemenskap.

Omkring 10 % av alla elever kÀnner sig mobbade i skolan, det hÀr en siffra som Àr pÄ tok för hög. Vi vill genom det hÀr arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förstÄelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill Àven se eventuella skillnader och likheter mellan Äldrarna inom Àmnet mobbning. Vi har anvÀnt oss av elev- enkÀtundersökning och intervjuat verksamma lÀrare och pedagoger. VÄrt resultat visar att 10 % kÀnner sig mobbade pÄ den skolan dÀr vi genomförde enkÀtundersökningen.