Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.

I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Detta arbete handlar om hur lÀs- och skrivinlÀrningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar lÀs- och skrivsvÄrigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lÄgstadiet. VÄrt resultat visar att individanpassning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallÀrare eller specialpedagog..

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om idrott och hÀlsa i skolan och varför en del elever vÀljer att inte delta i Àmnet. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnde oss av var: Varför Àr idrott och hÀlsa ett Àmne i skolan enligt eleverna? Vilken instÀllning har eleverna till idrott och hÀlsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa?I vÄr bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av Àmnet. DÀrefter följer en presentation kring elevers instÀllningar, lÀrande samt deltagandet i Àmnet utifrÄn tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar.För att kunna besvara vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer som metod dÀr vi intervjuade 20 elever i Är 9.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.