Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Bakgrund: Dikotiska tester kan anvÀndas som del i testbatteriet för utredning av hörseluppfattningsstörning (APD, eng. auditory processing disorder) samt vid differentialdiagnostisering. I Sverige har dikotiska tester anvÀnts i studier dÀr försökspersonerna varit 11 Är eller Àldre. Utanför Sverige har studier dock gjorts pÄ barn frÄn 5 Är och uppÄt.Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta fram ett normalmaterial avseende dikotiska tester för elever i Ärskurs 1, 2, 3 respektive 4 i grundskolan.Metod: Dikotiska tester har utförts vid tvÄ grundskolor, pÄ totalt 53 elever i Ärskurs 1-4. Testmaterialet bestod av siffror, stavelser samt meningar, vilket rapporterats med riktad rapportering.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som gÄr under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större mÄluppfyllelse i matematik genom en bÀttre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga Är. I studien granskas bakgrund, motiv och mÄl med Multiplikationsklubben. Elevers och lÀrares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn pÄ vad multiplikation innebÀr jÀmförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med tvÄ lÀrare och tolv elever pÄ en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i Àmnet.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Bakgrund: Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett debatterat omrÄde bÄde inom forskning och inom media. SvÄrigheter med lÀsning och skrivning skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för bÄde utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartlÀggning och test för att inte missa nÄgra elever, samt för att ringa in de specifika svÄrigheterna. Det Àr ocksÄ av stor vikt att insatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka hur ungdomars dator- och TV-spelande, chattande och InternetanvÀndning pÄverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Den bestÄr av en genomgÄng av den senaste forskningen i Sverige som Àr relaterad till Àmnet och en enkÀtundersökning dÀr 142 elever i skolÄr 7 ? 9 medverkar. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀter som jag delat ut i tvÄ skolor ? Abbeskolan och BoÄskolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i Ärskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet Àr Àven att resonera kring lÀrarens arbete med motivation och idrottslektioners innehÄll med studiens resultat som bakgrund.FrÄgestÀllningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande pÄ idrottslektionerna?3.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.