Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrare definierar koncentrationssvÄrigheter och hur de ser pÄ elever i koncentrationssvÄrigheter. Vi vill Àven undersöka hur lÀrare arbetar med denna elevgrupp ute pÄ skolorna utifrÄn de hinder och möjligheter som finns. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr följande, ur ett lÀrarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt? Hur pÄverkar elever i koncentrationssvÄrigheter sina klasskamraters inlÀrning? Hur skapar man bra förutsÀttningar för inlÀrning hos dessa elever? Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod, nÀrmare bestÀmt en enkÀtundersökning, för att fÄ ett stort undersökningsunderlag. EnkÀten bestod av sÄvÀl öppna som fasta svarsalternativ.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Syfte med studien Àr att utifrÄn skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar pÄ deras arbetsplatser med att förebygga och ÄtgÀrda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer pÄ högstadieskolor i UppsalaomrÄdet har deras syn pÄ hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanstÀllts, analyserats och jÀmförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket Ät. En skolkurator pÄstÄr att det finns lika mÄnga anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det Àr dessutom sÀllan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ om lÀrarna hann med att uppmÀrksamma alla elever under idrott och hÀlsa lektionerna.FrÄgestÀllningarna var följande:Blir alla elever sedda pÄ idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjÀlp av kvalitativa metoder. Metoderna som har anvÀnts Àr observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmÀrksammade av lÀrarna. Samt att Àven via intervjuerna fÄ en inblick i om lÀrarna arbetar aktivt för att uppmÀrksamma alla elever. De Ärskurser som undersökts Àr tre klasser i Äk 3, tre klasser i Äk 4, fyra klasser i Äk 6, tvÄ klasser i Äk 7 samt tvÄ klasser i Äk 9.ResultatLÀrarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen pÄ sÄ sÀtt att eleven kÀnner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nÄ syftet har jag gjort en intervjustudie dÀr 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom Àr i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som Àr tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, bÄde pedagogiska och sociala..

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i tvÄ klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning som sammanlagt 37 elever svarade pÄ. För att se om elevernas uppfattning stÀmde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn pÄ den skolan enkÀterna delades ut. Fyra frÄgestÀllningar baserades pÄ syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn Àr mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.