Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Under vÄr utbildning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsÀmnet, har vi ofta stött pÄ elever som upplever religion som ett mindre roligt och lÄgprioriterat Àmne. Elever Àr inte medvetna om varför de behöver lÀsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte dÀr. Vi har bÄda tvÄ spenderat vÄr verksamhetsförlagda tid pÄ skolor dÀr ?svenska ungdomar? varit mÀrkbart dominerande, dÀr har vi Àven fÄtt kÀnslan att elevers relation till andra religioner Àn kristendomen kÀnns obetydlig. De kan inte relatera till dessa pÄ samma sÀtt som exempelvis elever pÄ en mÄngkulturell skola dÀr elever varje dag mÄste samverka vilken religion de Àn mÄ ha, kan göra.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder frÀmjar elevers förstÄelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sÀtt att se pÄ och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas pÄ det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder nÀr de mött dessa i undervisningen. De frÄgestÀllningar studien avser att ge svar pÄ Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhÄllande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, dÀr eleverna fick berÀkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna anvÀnde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt Ätskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sÀtt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta pĂ„ ett storylineinspirerat sĂ€tt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lĂ€ra. I storyline utgĂ„r man frĂ„n elevernas förförstĂ„else, vilket stĂ€mmer vĂ€l överens med lĂ€roplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lĂ€rande och utveckling skall ha sin utgĂ„ngspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt lĂ€roplanerna skall skolan ocksĂ„ verka för att frĂ€mja elevernas motivation. Vi har genomfört vĂ„r undersökning under vĂ„r sista praktik i tvĂ„ olika skolor: dels pĂ„ högstadiet i Ă€mnet engelska i Överkalix kommun och dels pĂ„ gymnasiet i Ă€mnet svenska i LuleĂ„ kommun.

Dagens samhÀlle har blivit alltmer mÄngkulturellt. PÄ grund av olika orsaker flyttar mÀnniskor till Sverige. NÄgra vill ha ett bÀttre liv, nÄgra vill börja nÄgot nytt, nÄgra Àr tvungna att fly frÄn sitt hemland, men det Àr en ny fas för dem som har kommit hit. Nya möjligheter, nya planer, nytt hopp blandar sig med en stor oro: Hur kommer jag att klara mig i detta helt nya och frÀmmande land? En resa mot att lyckas börjar ofta med svenskasprÄksinlÀrning.

Undersökningen handlar om hur skönlitterÀra texter kan bjuda elever motstÄnd pÄ grund av svÄra ord, komplicerad meningsbyggnad, svÄrbegripliga stilfigurer, berÀttargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och dÀrmed ligger undersökningens förutsÀttningar i grÀnsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen bestÄr dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur vÀl informantgruppen i skolÄr nio begriper utvalda textavsnitt frÄn svenska författares texter frÄn tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mÄn innehÄll och struktur skapar svÄrigheter i elevgruppens lÀsning av en roman.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur pedagoger upptÀcker att elever har lÀssvÄrigheter. NÀr pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svÄrigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svÄrigheterna samt vilka metoder som kunde anvÀndas för att hjÀlpa eleven. En viktig del i vÄr uppsats var att försöka sÀtta oss in hur eleverna mÄr och hur pedagoger kan stÀrka deras sjÀlvbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svÄrigheter eller de elever som har fÄtt en diagnos stÀlld. Metoden vi anvÀnde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lÀttare för oss att gÄ in pÄ djupet, genom bearbetning och analysering.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.