Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares och gymnasieelevers attityder gÀllande svensk litterÀr kanon. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i tvÄ nÀrkommuner i Norrbotten och totalt fyra klasser som lÀser kursen Svenska B. Intervjuerna av lÀrarna begrÀnsades till gymnasielÀrare som undervisar i Àmnet svenska. VÄr undersökning utfördes genom att kombinera tvÄ olika metoder: kvalitativa intervjuer bland lÀrarna och kvantitativa enkÀtundersökningar bland eleverna för att fÄ en bredare bild av Àmnet. EnkÀten besvarades av 60 elever och intervjuerna genomfördes med fyra lÀrare.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syfte Syftet med denna undersökning Àr att beskriva gruppen elever som inte Àr godkÀnda i de behörighetsgivande Àmnena svenska/svenska som andrasprÄk, engelska och/eller matematik och som dÀrmed inte Àr behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrÄn betyg, lÀsning samt ungdomars egna berÀttelser. Beskrivningen görs pÄ individ och gruppnivÄ. Teori För tolkning av empirin anvÀnds Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvÀrdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Abstract Studiens syfte Àr att undersöka vad lÀrare i skolÀmnet svenska som andrasprÄk (SVA) och modersmÄlslÀrare anser sig ha för roll inom modersmÄlsundervisningen.ModersmÄlsundervisningens betydelse för elevers sprÄkutveckling och hur förstÀrkta sprÄkkunskaper leder till möjlighet att tillÀgna sig andra skolÀmnen Àr nÄgot som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och förÀldrars syn pÄ modersmÄlsundervisning.Undersökningen genomförs med hjÀlp av enkÀter för att fÄ svar pÄ hur modersmÄlsundervisningen uppfattas av bÄde förÀldrar och elever.Vidare sÄ har en fundering uppstÄtt gÀllande arbetet kring modersmÄlsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmÄlsundervisningen?  Forskning inom fÀltet visar att modersmÄl och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att fÄ till en gynnsam sprÄkutveckling samt att eleverna ska klara sig bÀttre Àven i andra skolÀmnen.Som en konsekvens av detta blir lÀrarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla sprÄket och kunna bedriva framtida studier. Enligt ett flertal studier Àr modersmÄlseleverna mer eller mindre beroende av grundlÀggande grammatiska regler i svenska sprÄket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första sprÄk Att förmedla dessa grammatiska regler ses dÀrför som sjÀlva kÀrnan i modersmÄlsundervisningen, vilket ocksÄ framkommer i min studie.   Studiens empiri bygger pÄ enkÀter som distribuerats till och besvarats av SVA ? lÀrare, modersmÄlslÀrare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmÄlsgrupper.

Syftet med detta arbete Àr att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lÀrarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och lÀraren Àr. Vi undersökte Àven vilka metoder lÀraren anvÀnder sig av inom religionsundervisningen, men Àven för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med tvÄ kvalitativa arbetsmetoder, dÄ vi intervjuade lÀrare och elever, men ocksÄ observerade de pÄ religionsundervisningen. Denna studie gjordes pÄ tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lÀrare och sex elever.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

SprÄk Àr en del av den undervisning som alla elever fÄr under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lÀra sig ett andra sprÄk utöver det modersmÄl eleven har krÀvs det att lÀraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjÀlpa till med inlÀrningen. Det Àr hur lÀraren kan hjÀlpa sina elever att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i sin inlÀrning av sitt andrasprÄk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgÄngspunkt frÄn ett lÀrarperspektiv, d.v.s. hur en lÀrare ser pÄ hur de bÀst kan hjÀlpa sina elevers andrasprÄksinlÀrning.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.