I dagens svenska samhÀlle finns det mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund och skolan har blivit en plats dÀr möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan Àr en av de viktigaste institutionerna dÀr olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet menar att internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskor att leva i en kulturell mÄngfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig pÄ att se hur lÀrare jobbar med invandrarelever i de teoretiska Àmnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa och integration.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hur Àmnet Idrott och hÀlsa fungerar som en integrationsarena, det vill sÀga hur lÀrarna ser pÄ problem och möjligheter i undervisningen nÀr det gÀller att integrera invandrarelever i skolans vÀrld och i det svenska samhÀllet.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa. Dessa lÀrare har Àven erfarenhet av undervisning av bÄde invandrarelever och svenska elever. VÄr undersökning visar att idrottslÀrarna ser invandrareleverna som en tillgÄng i undervisningen, eftersom alla kan ta lÀrdom av varandras olikheter.

Sammanfattning I det hÀr arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förÀndrats för romer. Under arbetets gÄng tar jag bland annat upp orsakerna till frÄnvaron i skolan, men det Àr mycket viktigt att veta att det inte gÀller alla romer och att de inte Àr en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhÀlle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan bÄde historisk och i ett nutidsperspektiv. FrÄgestÀllningen var sÄ hÀr i arbetet: Har utbildningen för romer förÀndrats? Vad Àr orsaken till den stora frÄnvaron bland romani elever? Jag har anvÀnt och byggt mitt arbete pÄ intervjuer som jag har genomfört med romer i olika Äldersgrupper.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodvÀxling att uppfattas som tecken pÄ bristfÀllig sprÄklig kunskap. FlersprÄkiga och kodvÀxlande inlÀrare anses vara de elever som presterar sÀmre i skolan. Tidigare forskning pÄ omrÄdet förklarar begreppet kodvÀxling och orsaker till dess förekomst, Àgnar uppmÀrksamhet Ät studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sÀmre i skolan Àn de svenska eleverna samt understryker flersprÄkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flersprÄkiga elever kodvÀxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och sjÀlvbild. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en större förstÄelse för de flersprÄkiga elever som kodvÀxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgÄngsrik undervisning.DÄ studiens syfte Àr att nÄ ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkÀtformulÀr.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Bildpedagogik.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA133VÄrterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemlÀxor och vilket stöd som de har haft frÄn hem och skola i arbetet med hemlÀxorna. Studiens data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som delats ut i tvÄ klasser pÄ olika skolor i Ärskurs 6. Den ena klassen bestÄr av elever av utlÀndsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmÄl Àn svenska, klass A. Den andra klassen bestÄr av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmÄl. Studien omfattar sÄvÀl elever, förÀldrar och lÀrare.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.