Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andrasprÄkselever som misstÀnks ha lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utreds pÄ en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartlÀggningarna pÄ elever med misstÀnkt dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsomrÄde som speciallÀrare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar pÄ att tillÀngliga diagnosverktyg pÄ undersökt skola inte Àr anpassade för att kunna sÀkerstÀlla en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska..

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur sex nyanlÀnda somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftsprÄket. Eventuella tankar kring hur respondenterna sjÀlva anser att den svenska skolan kan stötta dem Àr ocksÄ relevant. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.

Specialarbete, 15 hpSvenska, LSV410VĂ„rtermin 2013Handledare: Maja Lindfors ViklundExaminator: Rakel Johnson.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Attityder bland mÀnniskor Àr ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig pÄ olika sÀtt bland annat genom fördomar mot sÄdant som Àr frÀmmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar pÄ tvÄ skolor i SkellefteÄ kommun och ta reda pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar med förebyggande frÄgor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att pÄ tvÄ skolor göra en relativt stor enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att fÄ en bredare syn pÄ vad de svenska ungdomarna har för instÀllning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi Àven tvÄ intervjuer med lÀrare i SkellefteÄ kommun och en tredje intervju med en lÀrare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.