Denna uppsats behandlar tvÄ olika register, dvs. det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket samt den medvetna kodvÀxlingen dÀremellan i en skolsituation. Syftet Àr att ta reda pÄ om elever i Ärskurs fem behÀrskar skolans skriftsprÄks- och chattsprÄksregister och förmÄr kodvÀxla mellan registren. För att nÄ vÄrt syfte gjordes en kvalitativ undersökning dÀr tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en ÄterberÀttande text om sitt bÀsta minne.

Den hÀr uppsatsen syftar till att söka reda pÄ hur ungdomar i gymnasieskolan behÀrskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus Àr frÀmst hur vÀl eleverna Àr medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon nÀr de skriver. Ett andra delsyfte gÀller hur eleverna anvÀnder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur elever ser pÄ vÄrt svenska sprÄk och om unga idag anser att sprÄket Àr vÀrt att vÄrda.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

Föreliggande uppsats har utgÄtt frÄn en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar pÄ tre tematiska frÄgor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstÄ mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mÄn bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förstÄelse och kÀnsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhÄllningssÀtt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosÄskÄdning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats pÄ tvÄ högstadieskolor. MÀtinstrumenten har varit en enkÀt och semistrukturerade intervjuer.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

I olika undersökningar fÄr svenska elever sÀmre resultat i matematik.Proportionalitet Àr ett omrÄde som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar sÀrskilt lÄgt resultatmÀssigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i Äk 2 och Äk 3 kananvÀnda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. VÄr undersökning gjordes med23 elever i Äk 2 och Äk 3 pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig pÄ elevernas lösningar samt pÄ en kvalitativ intervju kring tvÄproportionalitetsproblem av typen associerade mÀngder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjÀlp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Syftet med uppsatsen Àr att besvara frÄgan om andrasprÄkselevernas ordförrÄd pÄverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprÄks­elever och tolv svenskfödda elever i Ärskurs 8. Jag har lÄtit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestÄr av lÀstal, det andra av ordförstÄelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pÄ detta sÀtt elevernas förmÄgor pÄ tre olika sÀtt. I studien ingÄr Àven en rÀknesaga, dÀr eleverna sjÀlva fÄr skriva ett benÀmnt tal.