Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andraspråk. Detta innebar att jag undersökte hur lärare bedömde sina elevers texter och om deras fokus låg på texternas form eller innehåll. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar utförde jag lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen visar på stora olikheter i bedömningarna, lärarna emellan. De lärare som hade elever med låg språkförmåga fokuserade mest på deras elevtexters form, medan de lärare som hade elever med mer utvecklad språkförmåga fokuserade på texternas innehåll.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på elever som haft problem att lära sig matematik och upplevt ämnet som tråkigt och svårt. Av de dryga tio procent elever som går ut grundskolan utan godkänt betyg i något av de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik är det en klar övervikt av underkänt i ämnet matematik. För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram måste eleverna ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkänt i matematik är den största anledningen till att elever blir tvungna att gå det individuella programmet (IV) på gymnasieskolan är syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkänt betyg i årskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen går till på IV-programmet för att hitta arbetssätt som även går att tillämpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven.

Oskuldsnormen är ett begrepp som står för att bevara sin oskuld fram till äktenskapet och är ett överordnad värde inom hederstraditioner. Vissa motsägelser och föreställningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i åldrarna 17-21. En enkätundersökning genomfördes, där attityden till oskuldskraven och föräldrars förväntningar på oskuldsnormen tillfrågades även kunskapsnivån om mödomshinnans struktur.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Syftet med denna studie är att studera hur ett kontrastivt perspektiv i ämnet Svenska som andraspråk utformas och mottages av lärare respektive elever. Studien är baserad på observationer och intervjuer genomförda på två gymnasieskolor i ett och samma län. Fokus har legat på hur kulturella jämförelser görs och på vilket sätt lärare och elever är delaktiga i dessa. Resultaten visar att både lärare och elever är positivt inställda till att jämföra olika kulturer. Det har dock framkommit att förutsättningarna för eleverna att utveckla en interkulturell medvetenhet med hjälp av jämförelser, är olika beroende på vilken lärandemiljö de befinner sig i.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt pedagogerna säger sig utgå ifrån i arbete med tvåspråkiga elever, med annat modersmål än svenska, i grundskolans tidigare år samt på vilka sätt pedagogerna upplever att deras undervisning påverkas av dessa elever. Utifrån denna redogörelse vill vi även tolka hur pedagogerna förhåller sig till tvåspråkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer där det har ingått fem pedagoger, som arbetar på grundskolans tidigare år, på olika skolor. Intervjuerna har präglats av semistandardiserade och ostrukturerade där intervjufrågorna har formulerats i förväg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhävt att tvåspråkigheten har många fördelar, bland annat mångkulturalismen, som medför att barnen lär sig att uppskatta och acceptera varandra.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige..

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll..

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hälft vilket har lett till ett nu mångkulturellt svenskt samhälle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer än ett språk. Skolan är en plattform där alla dessa barn möts för att lära och utvecklas tillsammans med andra barn, från andra kulturer och med andra modersmål . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och när de möts sker ett lärande. Då flerspråkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrån det svenska språket.