Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömÄlen kan vara ett sÀtt att göra hÄllbar ut­veckling synlig för elever pÄ byggprogrammet. Det har ocksÄ varit att ta reda pÄ vilka mervÀrden som kan skapas genom att hÄllbar utveckling synliggörs genom att miljömÄl integreras i under­visningen. DelmÄlen Àr verklighetsnÀra och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förÀndring.Resultatet visar att yrkeslÀrare, elever och platschefer pÄ byggföretag inte hade kÀnnedom om miljömÄlen. Svenska miljömÄl behöver integreras i karaktÀrsÀmnena pÄ byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krÀvs för att vi ska kunna nÄ hÄllbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, sÄ att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förÀndring. NÀstan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervÀrden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hÄllbar utveckling.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmÄl Àn svenska att de bemöts i skolan av lÀrare och kamrater? Tas elevers flersprÄkighet tillvara i skolan och i sÄdant fall pÄ vilket sÀtt? Vilken instÀllning har elever till modersmÄlsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmÄl Àn svenska, sin flersprÄkighet som en tillgÄng eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr fem och sex pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner. Genom att utveckla modersmÄlet förstÀrks Àven andrasprÄket, dÄ sprÄkutvecklingen gÄr hand i hand. Om man inte kÀnner kulturtillhörighet, det vill sÀga att man inte kÀnner till sitt ursprung och inte behÀrskar modersmÄl vÀl kan det pÄverka identitetsutvecklingen negativt.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.