Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att skapa ett egentillverkat studiehÀfte för elever med svenska som andrasprÄk. Genom egna erfarenheter och möten med lÀrare har vi fÄtt veta att det inte finns mycket fÀrdigt material för dessa. VÄr tanke Àr att den ska ge eleven chansen att lÀra sig om sitt nya land genom att se pÄ skillnader och likheter mellan detta och hemlandet. DÄ vi framstÀllt hÀftet ville vi se om lÀromedlet levde upp till vÄra förvÀntningar. Vi skickade ut delar av vÄrt material till tre lÀrare för varsin förberedelseklass i SkÄne, med elever i olika Äldrar. Responsen var mestadels positiv och lÀrarna upplevde motivation och entusiasm hos eleverna..

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra svenska som andrasprÄkslÀrares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nÄtt stor framgÄng och spridits pÄ skolor runt om i vÀrlden. Pedagogiken baseras pÄ förvissningen att alla elever, i synnerhet andrasprÄkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina lÀs- och skrivförmÄgor samt för att kunna tillÀgna sig kunskaperna inom de olika skolÀmnena.Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, Àr mitt syfte att fÄ kunskap om hur fyra verksamma svenska som andrasprÄkslÀrare upplever den australiska genrepedagogiken.Metoden som ligger till grund för min undersökning Àr fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats.Resultaten visar att samtliga informanter Àr nöjda med metoden. Fördelarna Àr att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga mÄluppfyllelser sÄsom förbÀttrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lÀrande. Det visade sig ocksÄ att informanterna inte upplever nÄgra nackdelar med metoden, men dÀremot stött pÄ nÄgra svÄrigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssÀtt och genrepedagogiken Àr att det tidigare arbetssÀttet var implicit till skillnad frÄn genrepedagogiken som Àr explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för bÄde eleverna och lÀrarna.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Skönlitteratur Àr ett naturligt inslag i svenskundervisningen, men hur Àr det i Àmnena engelska, moderna sprÄk, historia, religionskunskap och samhÀllskunskap? Genom en granskning av kursplanerna konstateras att det finns mÄnga öppningar för de lÀrare som Àr intresserade av att arbeta med litteratur i klassrummet, men Àr detta praxis ute pÄ skolorna? Vilka attityder finns egentligen bland lÀrare och elever vad gÀller att anvÀnda just litteraturlÀsning som ett alternativt undervisningsinslag? Denna uppsats behandlar bland annat dessa frÄgor. FrÄn enkÀtundersökningar som besvarats av lÀrare och elever ges en bild av vilka attityder som finns kring anvÀndandet av skönlitteratur i olika Àmnen pÄ grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Syftet Àr att se mellan vilka Àmnen ett samarbete, dÀr skönlitteraturen fungerar som grund, Àr rekommenderbart utifrÄn olika aspekter. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr att skönlitteratur Àr en bra kunskapskÀlla, vilket stöds av den forskning som presenteras i uppsatsen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med denna studie var att belysa nÄgra modersmÄlslÀrares tankar om sitt arbete med att stödja andrasprÄkselevers lÀrande och sprÄkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flersprÄkiga lÀrare verksamma i studieverkstÀder anvÀnder sig av modersmÄlet i sin undervisning av elever med annat modersmÄl Àn svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi har intervjuat fem informanter frÄn fyra grundskolor. Vi anser att vÄrt val av metod har lÀmpat sig vÀl för vÄrt syfte dÄ vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar pÄ att modersmÄlet har en viktig roll för sprÄklig och kognitiv utveckling.