Syftet med studien Àr att belysa vad man som lÀrare bör tÀnka pÄ i mötet och i undervisningen med andrasprÄkselever för att de ska fÄ ett rikt svenskt sprÄk. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ en insyn i hur tvÄ mÄngkulturella skolor arbetar med mÄngfalden och hur man som lÀrare bemöter andrasprÄksförÀldrar. Jag har anvÀnt mig av 11 intervjuer för att fÄ kunskap om informanternas tankar om arbetet med andrasprÄkselever. Det informanterna har pÄtalat som viktigt Àr att andrasprÄkselever ska en god bas och utbyggnad av förstasprÄket. DÀrför Àr modersmÄlsundervisning och studieverkstÀder viktiga organisationer.

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda pÄ vilka faktorer i lÀrandet som orsakar stress bland elever i Är 4 och 5. Efter att ha varit ute pÄ verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har dÄ funderat över vad som Àr stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkÀt samt intervjuer med eleverna för att fÄ fram svaren vi behövde till vÄr undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla Àmnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svÄrt att hinna med arbetstakten i skolan..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elevers upplevelser av andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning i förhÄllande till deras skolgÄng och studieresultat. Examensarbetet bestÄr av en intervjustudie av fenomenografisk karaktÀr, d.v.s. Àr baserad pÄ informanternas egna upplevelser och Àr genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. FrÄgestÀllningarna behandlar vad Svenska som andrasprÄk (SSA) respektive ModersmÄlsundervisning har haft för betydelse för eleverna nÀr det gÀller sprÄkliga fÀrdigheter, studieresultat samt den övriga skolgÄngen. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmÄlet och studiehandledning pÄ modersmÄlet underlÀttar inlÀrning av svenska sprÄket samt huruvida goda modersmÄlskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolÀmnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska anvÀnda i modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmÄl, nÄgra av deras förÀldrar, ÀmneslÀrare, mo-dersmÄlslÀrarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod och Àr baserad pÄ vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material frÄn Skolverket utifrÄn olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och studiehandledare tycker att modersmÄlsundervisning Àr ett viktigt hjÀlpmedel vid inlÀrning av svenska sprÄket. Ett stort ordförrÄd, goda kunskaper i modersmÄlets grammatik och god lÀsvana av böcker pÄ moders-mÄlet Àr viktigt för inlÀrning av ett andra sprÄk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvÀgagÄngssÀtt, lÀrarens behörighet och förÀldrar-nas förhÄllningssÀtt har för att eleverna ska bli intresserade av att lÀsa modersmÄl.ModersmÄlsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlÀtta för eleverna att förstÄ och klara andra skolÀmnen. Dessutom ökar modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, dÄ denne trÀffar vuxna i skolans vÀrld som talar och förklarar pÄ elevens modersmÄl.

I föreliggande examensarbete Àr syftet att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till grammatik i sprÄkundervisning i skolans senare Är. Som sprÄklÀrare Àr det viktigt att gÄ djupare in pÄ hur grammatik bÀst kan lÀras ut och att som sprÄklÀrare vara medveten sina val av undervisningssÀtt. Detta Àr intressant att veta för att kunna hÄlla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring sprÄkinlÀrning. I studerandet av sprÄkinlÀrningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen frÀmst Àr uppdelad i tvÄ inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen prÀglas oftast av antingen den ena eller den andra men lÀraren kan Àven anvÀnda sig av bÄda sÀtten för att fÄ en mer nyanserad undervisning.

En kvalitativ studie i form av en dokumentanalys har genomförts av tvÄ lÀromedel i svenska som andrasprÄk för elever som befinner sig pÄ mellannivÄ. Det material som har utforskats Àr bok 2 ur serien Tre gÄnger svenska ? Texter i teman frÄn Almqvist & Wiksell samt bok 8 ur serien Kom igÄng! frÄn Natur & Kultur. Syftet med undersökningen har varit att efterforska hur lÀromedlen lever upp till kursplanen i svenska som andrasprÄk och den aspekt som har valts ut Àr strÀvansmÄlen. I studien undersöks om eleven fÄr möjlighet att utvecklas mot alla strÀvansmÄl och om vissa mÄl betonas mer Àn andra.

VÀrdegrunden Àr ett omdiskuterat begrepp, skolan har Ànnu idag 2006 svÄrt att omsÀtta vad den innebÀr i praktiken. LÀraren stÄr framför ett svÄrt uppdrag, nÀmligen att utifrÄn ett mÄngkulturellt samhÀlle i gemenskap med förÀldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med vÀrdegrunden i skolÄr 4-6. För att finna svar pÄ detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute pÄ vÄra partnerskolor samt delat ut enkÀter till elever. Dessa intervjuer och enkÀter har utförts pÄ tvÄ olika skolor, en skola med nÀstan enbart svenska elever, samt pÄ en skola dÀr stor del av eleverna har utlÀndsk bakgrund. Resultatet visar pÄ att det Är 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med vÀrdegrunden.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ tvÄ 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vÀgande skÀl för en vÀl avvÀgd avgrÀnsning och dÀrför koncentrerades den empiriska studien till tvÄ 7-9 skolorna i Bodens kommun. UtifrÄn kvalitativa metoder utfördes fÀltarbeten dÀr intervju med lÀrare, speciallÀrare och observation av ungdomar med lÀs- och skrivsvÄrigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, lÀs- och skrivsvÄrigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rÀtt till extra resurs i skolorna, men mÄnga mÀnniskor gÄr igenom hela skolsystemet utan att fÄ diagnos, extra stöd eller hjÀlp.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Elevers motoriska kontroll Àr en viktig del i inlÀrningen och kan frÀmja den i andra Àmnen. I media idag kan man följa debatten om hur viktigt det Àr att eleverna i skolan nÄr mÄlen i svenska och matematik. I denna studie undersöks ifall elever uppnÄtt mÄlet i kursplanen för Ärskurs 5 som gÀller motorisk kontroll. MÄlet sÀger att ?eleven skall behÀrska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelser till musik? (Grundskolans kursplan för idrott och hÀlsa, s.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.