SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar lÀs-och skrivsvÄrigheter samt begreppet integrering för att dÀrigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen Àr kvalitativa intervjuer. TvÄ av vÄra informanter Àr lÀrare i svenska, en Àr specialpedagog och en Àr speciallÀrare. Resultatet visade att företeelsen lÀs- och skrivsvÄrigheter och integreringsbegreppet tolkas pÄ skilda vis beroende pÄ lÀrarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring lÀs- och skrivsvÄrigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

1 juli 2011 förÀndrades den svenska skollagen nÀr det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rÀtt till sÀrskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att Àven erbjuda de elever som Àr extremt begÄvade s.k. sÀrbegÄvade anpassad undervisning pÄ deras nivÄ.Tidigare har man tÀnkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna sÄ skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fÄtt gÄ i specialklasser av olika slag. Idag tÀnker man sig istÀllet att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering krÀver att man som lÀrare har ett adekvat sprÄk för att beskriva det som man ser och förstÄr av en elevs förmÄga.

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

PÄ senare tid har det i media uppmÀrksammats att mÄnga skolor inte tar tillvara pÄ de sÀrskilt begÄvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra lÀnder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva nÄgra pedagogiska erfarenheter, arbetssÀtt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana sÀrbegÄvade elever i skolan. Studien bestÄr av fallstudier pÄ fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och förÀldrar med svenska som andrasprÄk upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga Àmnena och i vad mÄn förÀldrarna kunde och ville hjÀlpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har Àven undersökt i vilken omfattning modersmÄlet anvÀndes och vilken betydelse modersmÄlet hade vid hemuppgiftens utförande. Elever i Är 5-6 intervjuades och deras förÀldrar fick svara pÄ ett frÄgeformulÀr. Samtliga elever och förÀldrar som deltog i undersökningen hade en positiv instÀllning till NO-experiment som hemuppgift. NÀr förÀldrarna arbetade tillsammans med sina barn med hemuppgifterna anvÀndes modersmÄlet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lÀttare för förÀldrarna att kommunicera pÄ sitt modersmÄl.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..