FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andrasprÄkselever som misstÀnks ha lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utreds pÄ en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartlÀggningarna pÄ elever med misstÀnkt dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsomrÄde som speciallÀrare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar pÄ att tillÀngliga diagnosverktyg pÄ undersökt skola inte Àr anpassade för att kunna sÀkerstÀlla en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska..

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur sex nyanlÀnda somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftsprÄket. Eventuella tankar kring hur respondenterna sjÀlva anser att den svenska skolan kan stötta dem Àr ocksÄ relevant. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.