Denna studie har som syfte att belysa elevtexter frÄn Är nio med fokus pÄ betyg och hur vanligt förekommande sÀrskrivning Àr. Materialet bestÄr av elevtexter frÄn de nationella proven 2003. Elevtexterna Àr indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp bestÄr av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lÄgpresterande elever gör mer sÀrskrivningar Àn högpresterande elever.Resultatet visar att sÀrskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkÀnt och elever med godkÀnt betyg gör relativt lika mÄnga sÀrskrivningar och avsevÀrt fler Àn elever med mycket vÀl godkÀnt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Syftet med undersökningen har varit att belysa instÀllning till och uppfattning om undervisningen i frÀmmande sprÄk bland elever med ett annat modersmÄl Àn svenska pÄ en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring Àmnet genomfördes en enkÀtundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjÀlp av 35 respondenter i gymnasieÄlder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmÄl. Ur analysen framgÄr att den aktuella forskningen och synen pÄ sprÄkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemÄl ganska vÀl och att majoriteten av sprÄklÀrare verkar anvÀnda sig av den didaktik som modern forskning föresprÄkar. Eleverna upplever det som viktigt att sprÄklÀrarna talar mÄlsprÄket sÄ ofta som möjligt, att rÀttning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgÄng i sprÄkinlÀrningen. DÀremot visar det sig att mÄnga inte förfogar över möjligheten att anvÀnda sprÄket hela tiden under lektionstid och sÀllan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller Àr tillrÀckligt informerade om olika lÀrstilar och -strategier..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berĂ€ttelseskrivande med hjĂ€lp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i LuleĂ„- och Älvsbyns kommun. TvĂ„ grupper, 20 elever i Ă„r 5 och 27 elever i Ă„r 6, deltog i skrivprojektet, som pĂ„gick under sju veckor. VĂ„r djupstudie gjordes dĂ€remot endast pĂ„ ett fĂ„tal elever som slumpmĂ€ssigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

IdrottsÀmnet som en möjlig vÀg till integration har under de senaste tre decennierna fÄtt allt mer uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Forskare har hÀvdat att integrering, bÄde in i skolans och samhÀllets struktur, har stora möjligheter att ske genom anvÀndandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande sprÄk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att frÄga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena Àr. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsÀmnet som integrationsarena. Genom att ta reda pÄ deras Äsikter och upplevelser hoppas vi kunna fÄ en bÀttre uppfattning om idrottsÀmnet har eller inte har en integrerande roll och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.