Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

     Syftet med uppsatsen är att undersöka hur praktiserande muslimska elever i den svenska skolan firar ramadan, och på vilket sätt pedagoger och muslimska elever upplever att skolprestationen påverkas av ramadanfirandet. Forskningen visar på att fastan medför fysiologiska svårigheter vilket vi vill fördjupa oss i. Vi vill även ta reda på om pedagoger och praktiserande muslimska elever upplever att det finns annan problematik kopplat till ramadan.     Syftet besvarar vi med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervjustudie. Intervjuerna bestod av sex pedagoger och sex elever, formen på intervjuerna var både strukturerade och semi-strukturerad.I teoribakgrunden framgår det tillexempel vilka konsekvenser som kan uppstå i skolan när elever fastar en hel månad. Andra betydelsefulla delar i teoribakgrunden är islams mångfald och synen på islam i Sverige samt hur firandet av ramadan går till för muslimer i Sverige.      Resultatet visar på att de muslimska eleverna firar ramadan på liknande sätt.

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i grundskolan går tillväga vid bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i de naturorienterande ämnena, NO. Vi avsåg även att undersöka elevers perspektiv av lärarens bedömning och betygssättning. För att skapa en insikt i denna problematik har vi i huvudsak använt oss av Skolverkets föreskrifter kring ämnet samt aktuell forskning, såsom Selghed (2004, 2006) och Tholin (2006). Studien, som var av kvalitativ art, genomfördes med hjälp av elevenkäter, elevintervjuer och lärarintervjuer. Enkätundersökningen och elevintervjuerna utfördes i tre niondeklasser från tre olika skolor.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning.

Problemformulering:Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vidimplementering av CSR i Kina?Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vidimplementering av CSR i Kina?Syfte:Studien ämnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vidimplementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta.Vidare belyser även studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken.Metod:Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie där vi valt att anta en abduktiv ansats. Denempiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. Dåstudien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai,Kina.Slutsatser:Studien visar att det finns problem vilka är kopplade indirekt samt direkt tillföretags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i vissutsträckning överkommas genom att långsiktigt eftersträva delat värde för företagen och dessomgivning..

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext.

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat våld och förtryck?. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Syfte och frågeställningarSyftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser?MetodJag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver.