Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet..

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Den här uppsatsen belyser problematik kring stadieövergången mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper beträffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielärare i svenska förvantar sig att elever ska behärska för att fåbetyget godkänt i svenska i årskurs nio och på så sätt vara förberedda införgymnasiet. Lärarnas åsikter har framkommit genom en kvantitativenkätundersökning där svaren visar att gymnasielärarna har något högreförväntningar gällande elevers kunskap i detta sammanhang. Då lärarna gavsmöjlighet att fritt återge sina synpunkter i enkäten under rubriken övrigt ärundersökningen i viss mån även kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv när det gäller grammatik på högstadiet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sångutveckling och förhållande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lärare. Jag själv har genomfört två improvisationsövningar under fyra tillfällen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lärarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osäkerhet och rädsla över att göra fel. Begreppen som låta fult och fel blir ett retoriskt problem då det ofta inte är klart för eleven vad begreppet innebär och då ett hinder i utvecklingen.

Primvården har anor från 1600- talet och sjukgymnastik är idag den tredje största professionen inom svensk sjukvård. Samhället är under ständig förändring vilket ställer krav på att hälso- och sjukvården anpassas efter dessa. Således för att ge en god och anpassad vård behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlägga vilka problemområden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primärvård hade, sett till fördelning av kön, ålder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät utförd i EvaSys.

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnärer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnärliga spörsmål utan deras främsta uppgift är kanske att fungera som en slags "ställföreträdare" - eller en symbol för människan - eftersom just konstnärerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmänmänskliga frågor i Bergmans filmer. Exempel på detta är kanske i första hand då konstnärerna frågar sig vad sanning är för någonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet där Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frågan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han då också verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats är att titta på vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnärerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket då också berättar något om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. En frågeställning är vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i särskola. I undersökningarna kom det fram att svag begåvning, tal- och språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kunde tillsammans med andra svårigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i särskola.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..