Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning.Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka följder huvudförslaget och alternativförslaget får för företagare och myndigheter och ifall förslagen löser den problematik som gällande avdragsrätt kan sägas ge upphov till..

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemöttaav skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att fåsvar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för attbehålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Detsom får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .

Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.Frågan som undersökning vilar på är om elever har ett bättre självförtroende åt sina beräkningar om de använder sig av algoritmer i de fyra grundräknesätten? I undersökning jämförs svenska elever mot åländska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar på frågan är först och främst en enkätstudie och därefter förekommer även intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frågan.Det framgår utifrån undersökningen att algoritmanvändare har ett högre självförtroende för sina beräkningar samt presterar fler rätta svar än elever som använder den alternativa beräkningsmetoden. Det framgår utifrån intervjuer att de elever vilket är lärda inom algoritmanvändning har svårt för att motivera varför deras svar blir rätt, utan att hänvisa till algoritmernas användningsregler. Med dessa elever förekommer också reflektionen kring deras svars rimlighet mer sällan..

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.