Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser är viktiga att ha för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns många likheter i förhållandet att vägleda ?vanliga? elever men också skillnader. Sättet att tolka information och sättet en person med Aspergers syndrom själv kommunicerar på kan till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser är ett gemensamt problem. Det behövs både mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. Tyvärr kände intervjupersonerna missnöje och otillfredsställelse när det gäller respektive skollednings förståelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmänna råd har man som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val..

Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen.

Studien har undersökt om motorisk anpassad träning ger någon observerbar effekt på elever med motoriska brister som har idrott och hälsa två gånger per vecka. Elever i skolår 2 (7 ? 8 år) observerades vid två tillfällen med sju månaders mellanrum på två snarlika skolor. För att mäta och registrera motoriskt status användes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Vi lever idag våra liv allt mer på Internet och hela tiden överförs bara mer och mer från den fysiska världen till att genomföras online. Men vad händer när brottsligheten hakar på samma fenomen och bevisen endast är digitala, kan publikationer från exempelvis Facebook användas som bevis vid en rättegång? För att klarlägga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att få svar på de tekniska frågorna, samt en jurist och en åklagare för att få svar på de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för användandet av sociala medier som bevis i rättegång men det finns även en stor problematik gällande just digitala bevis. Det är avsaknaden av spårbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel är det otroligt svårt att påvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskärmen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur lärare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och på vilket sätt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville också se om lärare och elevers upplevelser överensstämmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i Bodens kommun. Vårt resultat visar som den tidigare forskningen att det är det formella inflytandet i form av klass- och elevråd som praktiseras ute i skolorna.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka.

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare.