Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Att möta individer med olika former av psykiskt ohälsa kommer troligen alla tjänste-utövare inom området skola och vägledning någon gång att göra. Det är därför av vikt för professioner inom skolan, att inneha grundläggande kunskap kring bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med uppsatsen är att belysa på vilket sätt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning påverkas av beslut gjorda av företrädare för olika professioner inom eller i anslutning till skolan. Inom ramen för examensarbetet har fem kvalitativa intervjuer samt fem fallstudier i form av djupintervjuer genomförts där avsikten är att undersöka vad som i uppsatsens syfte och forskningsfrågor anges. Avsikten med fallstudierna är även att ge läsaren av uppsatsen förförståelse och/eller bakgrundsbeskrivning kring den problematik uppsatsen initierar. I resultatet framkommer att det i viss mån råder olika synsätt kring sättet att förstå elever med NPF-problematik. Dels menar respondenterna inom professionsgruppen att tester av olika slag är nödvändiga samtidigt som de uttrycker att stöd till elever i första hand skall ges utifrån uppvisad symtom.

Sammanställningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever får genomgå utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lärare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. Två olika webenkäter fördelades på 71 respondenter. Enkäterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlända till en ny skola.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana.

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förståelse för en fråga med relevans för hållbar utveckling, nämligen världens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie är intentionen att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebära svårigheter för lärarnas utformning av undervisningen. Frågan som uppkommit är om det alls är möjligt för yngre elever att nå en komplex förståelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgått från en variationsteoretisk forskningsmetod, en så kallad learning study.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the students´ attitudes towards their own mathematical ability and the students´ understanding of the conception of units..

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger väljer att tillrättavisa elever utifrån vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrättavisningar i situationer som kräver detta. Intervjuerna är kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tänkande och kontrollerat tänkande i sina tillrättavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad använder sig av ett automatiskt tänkande än vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.Frågeställningar:Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik?MetodDen metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.