Tidigare forskning har visat på att barn till föräldrar med psykosociala problem själva löperstörre risk att utveckla någon form av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars föräldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik) skiljer från gymnasieungdomar som intehar/haft föräldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrån projektet ?Psykisk hälsa och drogvanor hos 18-åringar i Västra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer från familjermed psykosocial problematik uppvisar mer ångest- och depressionssymtom än ungdomar sominte kommer från familjer med denna problematik.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar gränsvärden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom området och sedan genomföra intervjuer med elever från olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrån fem stycken problem med någon anknytning till gränsvärden. Undersökningen visar att eleverna har dålig förståelse för gränsvärden. De slutsatser som jag kan dra utifrån min undersökning är att elever saknar förståelse för vissa grundläggande begrepp som kontinuitet och går emot..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidiga år hanterar talängsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmåga.Det empiriska arbetet består av fem klassrumsobservationer samt fem.

Hur skulle samhället se ut om vi inte hade en föreställning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgångspunkter har hämtats från Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhället disciplinerar sina medborgare. Detta innebär att vi i denna studie utgått från ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vårt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Vår undersökning har baserats på lärares erfarenheter och arbetssätt. Denna studie utgår därmed från ett lärarperspektiv.

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig..

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.