Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhÄller sig till sin föregÄngare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid tvÄ olika tillfÀllen med sÄvÀl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelÄg skillnader mellan försökspersonernas testresultat frÄn de tvÄ olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelÄg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jÀmförda index och deltest, vilket tyder pÄ att jÀmförda index och deltest mÀter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelÄg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de tvÄ versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poÀng vid testning med WAIS-III jÀmfört med den genomsnittliga IK-poÀng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens pÄverkan pÄ försökspersonernas genomsnittliga poÀngresultat.

I detta examensarbete undersöks hur nÄgra lÀrare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare Är, samt hur de upplever att skrivandet pÄverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lÀrare deltagit genom en enkÀtundersökning, svaren har sammanstÀllts och analyserats. I studien har Àven intervjuer genomförts pÄ tvÄ yrkesverksamma lÀrare, dessa har transkriberats, sammanstÀllts och analyserats. Olika teorier samt arbetssÀtt baserat pÄ olika författares erfarenheter och pedagogiska förhÄllningssÀtt lyfts fram i denna studie, Àven hur de anser att de kan pÄverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter pÄverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket arbetssÀtt lÀraren vÀljer att anvÀnda.     Slutsatsen Àr lÀrarens förhÄllningssÀtt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter pÄverkar valet av arbetssÀtt..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjÀrtkirurgi anvÀnds hjÀrt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjÀrt-lungmaskin kommer frÄn det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsÀttningar kan pÄverka bÄde patientens livskvalitet och sjukvÄrdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjÀrt-lungmaskin Àr embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgÄ hjÀrtkirurgi gör dem mer förberedda pÄ eventuella komplikationer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Bakgrund: UngefÀr 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som Àr en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. UngefÀr 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Dessa nedsÀttningar kan orsaka svÄrigheter i vardagen och hÀr blir arbetsterapeutens roll framtrÀdande.Syfte: Att ta reda pÄ vilka rehabiliterande interventioner som kan tillÀmpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsÀttningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehÄllande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Syftet med denna kunskapsöversikt Àr att bidra till en ökad förstÄelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmÄga till inlÀrning:Vilken pÄverkan har kosten förbarns inlÀrning och kognitiva utveckling? Metoden Àr en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lÄng amningstid ger fÀrre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sÀmre minnesfunktion och inlÀrningsproblem. Att Àta hÀlsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hÀlsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bÀttre akademiska resultat..

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Metoder som anvÀnds för att utvÀrdera om en produkts grÀnssnitt Àr anvÀndbart, Àr av stort intresse för dagens forskare inom omrÄdet mÀnniska-datorinteraktion. Med anledning av att anvÀndbarhetstester i allmÀnhet Àr tidskrÀvande och kan innebÀra stora kostnader, anvÀnds idag metoder som heuristisk utvÀrdering. AnvÀndbarhetsproblem som identifieras vid anvÀndandet av inspektionsmetoder (dÀribland heuristisk utvÀrdering) har dock ifrÄgasatts pÄ grund av att de vid anvÀndning bland annat identifierar andra slags anvÀndbarhetsproblem, Àn vad som identifieras nÀr reella anvÀndare utför anvÀndbarhetstester. Om resultaten frÄn utvÀrderingarna anvÀnds som vÀgledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvÀrdering Àr en effektivare metod med avseende pÄ validiteten, i jÀmförelse med metoden anvÀndbarhetstestning, att identifiera kognitiva anvÀndbarhetsproblem. För att fÄ ett svar pÄ arbetes frÄgestÀllning har tekniker som intervju, scenarier och ?tÀnka högt?, anvÀnds.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

I denna uppsats belyses moralutveckling frÄn tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlÀrningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmÀrksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. DÀrefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrÄn vilka man sedan kan stadiebestÀmma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfrÄga behandlar möjligheten att pÄverka elevers moralutveckling och dÀrmed Àven deras etiska handlande. MÄnga forskare har uttryckt sin Äsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen pÄ allvar, och se det som sitt ansvar att hjÀlpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lÀmpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

 Datoriseringen ökar exponentiellt i dagslÀget och har gjort de senaste tre decennierna. Med denna utveckling sÄ ökar Àven nÀthandeln eftersom detta Àr viktigt för att kunna konkurrera med andra detaljvaruförsÀljare. Till varje webbshop sÄ finns det en administrationsapplikation dÀr webbshopsÀgaren sköter webbshopen. Problem som kan uppstÄ i dessa grÀnssnitt kan vara sÄ kallade kognitiva arbetsmiljöproblem vilket kommer att undersökas i detta arbete för att se hur de kan pÄverka navigationen specifikt. En prototyp skapades för att lösa dessa kognitiva arbetsmiljöproblem med hjÀlp av vÀlkÀnda designriktlinjer.