Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur smÄ barn samspelar i leken. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och sprÄkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de smÄ barnen. Uppsatsens frÄgor Àr: - Vad hÀnder i samspelet mellan barnen nÀr de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och sprÄkligt? - Hur ser nÄgra pedagoger pÄ samspel, lek och hur barnen anvÀnder sina kognitiva och sprÄkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad sÀger pedagogernas beskrivningar om syn pÄ barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrÄn korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. MÀnniskor har kognitiva begrÀnsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporÀra begrÀnsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begrÀnsningarna mÄste mÀnniskor förenkla problem med olika former av heuristiker sÄ att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begrÀnsas. Ekonomiska problem under risk prÀglas allmÀnt av stor komplexitet, dÀrför Àr det ett omrÄde dÀr det Àr förhÄllandevis lÀtt att urskilja olika heuristiker.

 Syftet med studien var dels att utveckla och anpassa det datorbaseradelĂ€strĂ€ningsprogrammet Omega-is till döva barns behov vid lĂ€sning och dels att utvĂ€rdera om trĂ€ning i den utvecklade versionen av Omega-is hade effekt pĂ„ döva elevers lĂ€sning. Det predicerades att lĂ€sningen skulle förbĂ€ttras som följd av trĂ€ning och att ett eller flera av mĂ€tinstrumenten skulle kunna förklara vad i lĂ€sningen som förbĂ€ttrats. Tolv döva elever, 7-12 Ă„r gamla i Ă„rskurserna 1-2 och 4-6, deltog i en interventionsstudie med cross-over-design. Deltagarna slumpades med avseende pĂ„ Ă„rskurs till tvĂ„ grupper med vardera maximalt 9Âœ möjliga trĂ€ningsdagar. De testades vid tre tillfĂ€llen, Pretest 1, Pretest 2 och Posttest dĂ€r tre kognitiva test administrerades vardera en gĂ„ng och tre lĂ€stest vid varje testtillfĂ€lle.

Stavning Ă€r en komplex förmĂ„ga och lite undersökt, dĂ€rför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmĂ„gan hos elever i Ă„rskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och 23 utan lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrĂ„n fyra klassificeringssystem med avseende pĂ„ olika feltyper. Även korrelationsberĂ€kningar mellan stavning och andra kognitiva förmĂ„gor utfördes. Resultatet visade att de utan lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter presterade signifikant bĂ€ttre Ă€n de med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter framför allt pĂ„ testet av nonord.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

SYFTE: Syftet Àr att belysa patienternas upplevelse av lÀkemedelsfri smÀrtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever lÀkemedelsfri smÀrtbehandling baserad pÄ grindteorin, kan göra det lÀttare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om anvÀndande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier pÄ vuxna publicerade mellan Ären 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smÀrtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt pÄ smÀrta. De gav Àven patienterna lindring vad avser oro och rÀdsla. NÄgra av studierna tar Àven upp att patienterna fick en kÀnsla av att sjÀlv kunna pÄverka smÀrtan. Metoderna som anvÀndes var sÄvÀl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: SmÀrtlindring baserad pÄ grindteorin, sÄvÀl hudstimulering som kognitiva metoder, Àr nÄgot som sjuksköterskan bör ha kunskap om och anvÀnda för att lindra smÀrta och oro/rÀdsla. Metoderna Àr Àven ett sÀtt att lÄta patienten kÀnna sig delaktig, dÄ speciellt de kognitiva metoderna..

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utstrÀckning lÀrare Àr insatta i olika typer av matematiksvÄrigheter, som i sin tur kan bidra till bÀttre beredskap hos lÀrare och skola i att stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till vÄr hjÀlp har vi haft tvÄ frÄgestÀllningar som lyder: Vilka förestÀllningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland nÄgra verksamma lÀrare? och Hur ser organisationen kring matematiksvÄrigheter ut i nÄgra skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgÄng samt anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lÀrare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjÀlpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lÀrarna vara den vanligaste matematiksvÄrigheten hos eleverna.