UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Uppsatsen handlar om de sÄ kallade grÄzonsbarnen. Detta innebÀr de elever som ofta inte har nÄgon diagnos men som ÀndÄ har svÄrt att uppnÄ kunskapsmÄlen i skolan. Uppsatsen fokuserar pÄ arbetet med grÄzonsbarnen och hur lÀrarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen sÄ att alla elever har en chans att uppnÄ högsta möjliga nivÄ. Undersökningen innefattar Àven de digitala hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svÄrigheter som uppkommer om resurserna inte Àr tillrÀckliga.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Pedagogerna i de lÀgre stadierna har ett stort ansvar att lÀra sina elever lÀsa och skriva, men hur hjÀlper pedagogen de elever som inte knÀcker lÀskoden innan de slutat Ärskurs tvÄ. Jag har valt att intervjua tvÄ pedagoger för att se hur de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har ocksÄ valt att diskutera med nÄgra elever och höra deras Äsikter om att lÀra sig lÀsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt med alla elever, oavsett svÄrigheter eller inte. Undervisningen Àr anpassad till varje individ, pedagogerna anvÀnder olika inlÀrningsmetoder för att hjÀlpa sina elever.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Undersökningens syfte Àr att studera vad nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de anvÀnder de metoder och hjÀlpmedel som finns lÀmpade för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visar att lÀrarna anser att lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett Äterkommande problem i skolan. Samtliga respondenter Àr överens om att lÀrare Àr i behov av stöd och hjÀlp frÄn varandra i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, problemet kan dock ibland vara att det Àr svÄrt att fÄ alla lÀrare att vilja samarbeta. NÄgot som genomsyrar alla de intervjuade lÀrarnas svar Àr att kompetensutveckling Àr vÀldigt viktigt för att fÄ nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. DÀremot Àr kompetensutveckling inom lÀs- och skrivsvÄrigheter nÄgot som de berörda lÀrarna anser sig fÄr för lite av.

Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan pÄverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lÀrare ville med denna studie fÄ mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan pÄ elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och i nÀstan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. Det Àr viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev sÄ bra förutsÀttningar som möjligt. Detta uppnÄs, enligt undersökningen, bÀst genom förstÄelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.