Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur ett antal idrottslÀrare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att pÄ sÄ sÀtt hjÀlpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma Àr elever med förÀldrar frÄn ett annat land eller elever som sjÀlva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lÀrare dÀr alla undervisar i idrott och hÀlsa pÄ mÄngkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lÀrare anser att simundervisningen Àr ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lÀrare Àgnar nÄgon större tid Ät att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning gÄr bra att utföra Àven om eleverna Àr muslimska flickor.

Syftet med denna uppsats Ă€r att översĂ€tta och lokalisera samt utvĂ€rdera en chatt frĂ„n svenska till engelska. Chatten utgör en social konversationsmodul, med en virtuell agent i ett matematiklĂ€rspel. Chatten Ă€r implementerad med AIML, som representerar indata- och utdatayttranden med mönster, bestĂ„ende av ord, fraser eller meningar. ÖversĂ€ttningen innebar att översĂ€tta dessa mönster i en ordlista. Denna anvĂ€ndes sedan för att generera en ny AIML-representation pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket, det vill sĂ€ga engelska.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur de svÄrigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjÀlpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av lÀrare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har Àven tagit stöd i litteraturen för att Äterge de svÄrigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever pÄ bÀsta sÀtt. Resultatet visar att det rÄder en stor kongruens mellan forskarnas och lÀrarnas undervisningsmetoder, men det finns ocksÄ skillnader. Elever med ADHD Àr ingen homogen grupp, utan deras svÄrigheter varierar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i moderna sprÄk ser pÄ L2-elevers möjligheter att lÀra sig ett modernt sprÄk pÄ grundskolan. UtifrÄn en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna betonar flera olika förkunskaper och förutsÀttningar för att L2-elever ska fÄ börja lÀsa och kunna lÀra sig moderna sprÄk. Dessa Àr kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra Àmnen i första hand. LÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och vem Àmnet moderna sprÄk Àr till för Àr ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att vÀlja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna fÄr möjlighet till.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Examensarbetet inriktar sig pÄ de elever som har svÄrt att koncentrera sig under lektionen och pÄ sÄ vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet Àr att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ bÀsta sÀtt, försöka förstÄ elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlÀgga orsaker till dessa svÄrigheter. HuvudfrÄgan Àr:Hur gör pedagogen för att förstÄ och bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ ett bra sÀtt?.

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmÄlsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar tvÄ undersökningar som ger en bild av det granskade omrÄdet. Den första delen av undersökningen bestÄr av intervjuer med modersmÄlslÀrare, medan den andra delen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes med elever i Äk 6 och elever frÄn Äk 8 pÄ högstadiet. Hela studien utfördes pÄ en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmÄlslÀrarens roll inom modersmÄlsundervisning.

Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka kulturell grÀns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i Är nio intervjuades och sex olika Àmnens lÀromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan mÀnniskor, natur och miljö varierar. Det kan bero pÄ att dessa elever har ett annat ursprungsland Àn Sverige. Enligt eleverna Àr miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstÀmmiga kunskapsnivÄ.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftsprÄket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter lÀnderna emellan, samt mellan kön. Undersökta sprÄkdrag Àr fyra till antalet: förekomst av sÀrskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet bestÄr av 100 diskursiva elevtexter frÄn Sverige och Finland, jÀmnt fördelade mellan lÀnderna. Texterna kommer frÄn nationella prov i Àmnet svenska (Sverige) respektive modersmÄl och litteratur (Finland) genomförda vÄren 2010 av elever i Ärskurs 9.