Det Àr mÄnga elever i vÄr skola som förknippar svenskundervisningen med trÄkiga grammatiklektioner. Mitt syfte Àr att i detta arbete söka svar pÄ bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förÀndrat instÀllningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som trÄkigt och nÄgot nödvÀndigt ont? Min undersökning bygger pÄ en enkÀtundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett nÄgon förÀndring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers instÀllning till grammatik..

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Detta Àr en C-uppsats som Àr skriven för institutionen ?Individ ? omvÀrld och lÀrande? vid LÀrarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig Ät dels bland de olika pedagogerna men Àven mellan de olika skolorna.

En av de stora upptÀckterna i livet Àr att lÀra sig lÀsa, men det Àr en Ànnu större upptÀckt att förstÄ det lÀsta, det vill sÀga att lÀsa för att lÀra. DessvÀrre visar de senaste internationella lÀsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att lÀsförstÄelsen hos svenska elever har försÀmrats. DÀrför Àr syftet med vÄr studie att reda ut hur fyra lÀrare i Äk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers lÀsförstÄelse. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Syfte med denna undersökning har varit att fÄ klarhet i om det finns studie- och yrkes- vÀgledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstÄ om det kan vara sÄ att vÀgledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestÀmde vi oss för att anvÀnda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstÄtt har ett dÄligt anseende i mÄnga mÀnniskors ögon. Dessutom valde vi att göra tvÄ förundersökningar dels med en yrkeslÀrare, dels med elever frÄn Ärskurs ett pÄ fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville fÄ synpunkter frÄn dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en vÀrdefull förförstÄelse om fordonsprogrammet och dess elever.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter Àr het och har varit det under lÄng tid. Bland annat konstateras i en undersökning frÄn revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utlÀndska investerare att köpa och Àga fastigheter i.Detta vÀckte vÄr nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utlÀndska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.Genom att vÀnda oss till företag med stor inblick i de förhÄllanden som rÄder pÄ den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar frÄn fem representanter.Arbetet med teorin gjorde att vi förvÀntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser mÄnga faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lÀttillgÀnglig. Dock pÄvisar vÄr studie att framförallt transparensen och likviditeten pÄ den svenska fastighetsmarknaden Àr det som gör den sÄ intressant för utlÀndska investerare.Transparensen pÄ den svenska fastighetsmarknaden, som Àr en stor konkurrensfördel pÄ den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel pÄ den internationella investeringsmarknaden Àr ett problem som mÄste lösas.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med detta arbete Ă€r att studera hur elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan Ă„rskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i Ă„rskurs 8 har svĂ„rt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet Ă€r viktigt för förstĂ„elsen av matematiken pĂ„ gymnasienivĂ„. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. KĂŒchemann pĂ„ 1980-talet en klassificering av elevers uppfattning av variabelbegreppet.