Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

Uppsatsens syfte Ă€r att belysa L2-elevers ordförstĂ„else av Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord i Ă€mnet samhĂ€llskunskap i förhĂ„llande till L1-elevers ordförstĂ„else.  Uppsatsen baseras pĂ„ genomförda ordförstĂ„elsetest med 48 elever som studerar pĂ„ SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet samt pĂ„ intervjuer med Ă€mneslĂ€rare i samhĂ€llskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförstĂ„else vad gĂ€ller Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utlĂ€ndsk bakgrund har svĂ„rare med ordförstĂ„else generellt och sĂ„ledes Ă€ven med Ă€mnesneutrala ord Ă€n övriga L1-elever. ÄmneslĂ€rarna Ă€r övertygade om att ovan nĂ€mnda elevers bristande ordförstĂ„else pĂ„verkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmĂ„ga att tillĂ€gna sig undervisningen utan Ă€ven att redovisa sina kunskaper. Detta stĂ€mmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svĂ„rare att förstĂ„ de Ă€mnesneutrala orden i skolsprĂ„ket. Det som avviker i studien Ă€r att Ă€ven L1-elever med utlandsfödda förĂ€ldrar har svĂ„rt med ordförstĂ„elsen och deras resultat pĂ„ testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgĂ„ng i Sverige..

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Eftersom vi lever i ett samhÀlle dÀr informationen flödar, Àr det svÄrt att veta hur man ska sÄlla bland all information. Hur ska man veta vilka kÀllor som Àr trovÀrdiga och vad som Àr sant? I gymnasieskolans lÀroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa fÀrdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om tvÄ lÀroböcker i svenska ger tillrÀckligt med stöd för lÀrare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jÀmförelser mellan Skolverkets kursmÄl i svenska 1 och innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehÄllet i bÄda böckerna stÀmmer ganska vÀl överens med kursmÄlen med endast nÄgra fÄ undantag. Den nyare boken av de tvÄ lÀroböckerna Àr nÄgot utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehÄll..

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

LÀrare idag lever och verkar i ett samhÀlle dÀr utvecklingen inom informationsteknologin gÄr allt snabbare. Allt fler skolor fÄr bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material frÄn internet. Men det Àr inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förÀndringar. LÀnder Àndrar grÀnser eller faller isÀr till nya, och i mÄnga svenska klassrum hÀnger det kartor som Àr förlegade sedan lÀnge. Det finns dÀrför stora möjligheter att inom detta omrÄde kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som Ă€r nödvĂ€ndigt för en elev att pĂ„visa kunskap om för att fĂ„ ett visst betyg. Även vid vilken Ă„lder betyg skall börjas delas ut Ă€r uppe till debatt.I kursplaner sĂ„ finns det olika mĂ„l som elever skall uppnĂ„ alternativt strĂ€va efter. Som det ser ut idag sĂ„ Ă€r det till stor del endast kunskapsmĂ„len som betygssĂ€tts och om detta kan man alltid ha en Ă„sikt. Hur eleven lyckats i sina strĂ€vanden blir tyvĂ€rr mĂ„nga gĂ„nger ointressant trots att kursplanernas syften menar nĂ„got annat.Detta arbete Ă€r ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt finna de elever som har uppnĂ„tt ett visst mĂ„tt av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i Ă€mnet historia pĂ„ gymnasienivĂ„..

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömÄlen kan vara ett sÀtt att göra hÄllbar ut­veckling synlig för elever pÄ byggprogrammet. Det har ocksÄ varit att ta reda pÄ vilka mervÀrden som kan skapas genom att hÄllbar utveckling synliggörs genom att miljömÄl integreras i under­visningen. DelmÄlen Àr verklighetsnÀra och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förÀndring.Resultatet visar att yrkeslÀrare, elever och platschefer pÄ byggföretag inte hade kÀnnedom om miljömÄlen. Svenska miljömÄl behöver integreras i karaktÀrsÀmnena pÄ byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krÀvs för att vi ska kunna nÄ hÄllbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, sÄ att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förÀndring. NÀstan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervÀrden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hÄllbar utveckling.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.