Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ huruvida mina undersökningsgrupper Àr medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag pÄ tre frÄgor kring fördomar pÄ tvÄ skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg dÀr nÀstan 100 % av eleverna har annat modersmÄl Àn den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg dÀr i princip alla elever har svenska som modersmÄl.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som kan pĂ„verka elevers lĂ€s- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i Ă„r ett och Ă„r tre och pĂ„visa likheter och skillnader.Sex elever frĂ„n ett mĂ„ngkulturellt omrĂ„de har studerats i sin lĂ€s- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjĂ€lp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förstĂ„else för Ă€mnet har Ă€ven intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta lĂ€s- och skrivutvecklingen som kan vara jĂ€mförbar med vĂ„ra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers lĂ€s- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens lĂ€s- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgĂ„ng och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skiljer sig frĂ„n de andra.

Syftet med denna studie var att belysa nÄgra modersmÄlslÀrares tankar om sitt arbete med att stödja andrasprÄkselevers lÀrande och sprÄkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flersprÄkiga lÀrare verksamma i studieverkstÀder anvÀnder sig av modersmÄlet i sin undervisning av elever med annat modersmÄl Àn svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi har intervjuat fem informanter frÄn fyra grundskolor. Vi anser att vÄrt val av metod har lÀmpat sig vÀl för vÄrt syfte dÄ vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar pÄ att modersmÄlet har en viktig roll för sprÄklig och kognitiv utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förstÄelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nÀmns elevinflytandets effekter pÄ elevernas betyg och lÀrande. Definitionen av elevinflytande som anvÀnts Àr det informella elevinflytandet det vill sÀga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. TvÄ kvantitativa informationshÀmtande metoder, litteraturstudie och enkÀt, har anvÀnts.

Bakgrunden till denna studie Àr att resultaten, för elever pÄ en F-9 skola, i Àmnet svenska har försÀmrats de senaste Ären. Resultaten frÄn PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar ocksÄ att elever i den svenska skolan har uppnÄtt sÀmre resultat Àn de gjorde pÄ PISA 2000. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar skolresultat varav vilka vi endast kan pÄverka en del frÄn skolans hÄll. I sÄvÀl Lpo 94 som i Lgr 11, som trÀder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur det har gÄtt för sex elever som inte uppnÄdde mÄlen i svenska i Ärskurs fem nÀr de kom upp i Ärskurs nio samt att ta reda pÄ vilka faktorer elever och lÀrare upplever kan förbÀttra undervisningens utformning sÄ att fler elever uppnÄr mÄlen.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..