Vi har under vÄr verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ansÄg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i Àmnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lÀrare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och Äsikter. Syftet med detta arbete Àr att införskaffa kunskaper om tidiga tecken pÄ dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har valt att jÀmföra lÀrares och specialpedagogers Äsikter i Àmnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lÀrare och fem specialpedagoger för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Reultatet visar att lÀrare och specialpedagoger oftast har samma Äsikter gÀllande dyslexi/lÀs och skrivsvÄrigheter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka och fÄ en bild av hur nyanlÀnda elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger pÄ att ta reda pÄ hur introduktionsarbetet med nyanlÀnda elever fungerar, samt vad de arbetssÀtten ger för konsekvenser för de nyanlÀnda elevernas kommande skolgÄng. Studien Àr gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlÀnda elever som fÄr tillgÄng till resurser och stödjande arbetssÀtt under introduktionsundervisningen fÄr en fortsatt positiv skolgÄng i mottagarlandet. Resultaten visar ocksÄ att nyanlÀnda elever som Àven fÄr modersmÄlsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas Ànnu bÀttre med studierna i mottagarlandet..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ? undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhÀllet. För att besvara uppsatsens syfte anvÀndes tvÄ frÄgestÀllningar som vardera berörde framstÀllningen av övervakningsdiskursen. Den ena frÄgestÀllningen analyserades pÄ makronivÄ med utgÄngspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frÄgestÀllningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats pÄ mikronivÄ, dÀr intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjÀlp av samtalsanalys.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Dyslexi Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder idag dÄ samhÀllet sÀtter stor press pÄ akademiska utbildningar. Dyslexi uppmÀrksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning pÄ hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svÄrigheter dyslektiker har inom lÀs-och skrivsvÄrigheter. Det har Àven visats sig att elever kÀnner sig dumma och förödmjukade pÄ grund av sina svÄrigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lÀrare i Ärskurs 3-5  anvÀnder för att stötta och nÄ elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig pÄ har samlats in genom tvÄ inspelade fokusgruppsintervjuer dÀr totalt fem verksamma grundskolelÀrare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker.Resultatet i denna studie visar att lÀrare anvÀnder mycket kompensatoriska hjÀlpmedel för att stötta elever i sina svÄrigheter.

Att samtala kring böcker Àr en arbetsmetod som mÄnga författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen Àmnar Àven se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever boklÀsning.Tidigare forskning finns inom det nÀmnda Àmnet, men med fokusering pÄ lÀrarens uppgift. Denna studie fokuserar istÀllet pÄ hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer med 41 elever pÄ tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet pÄ att samtal kring böcker anvÀnds eller har anvÀnds i undervisningssituationer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka  distanselevers motivation till distanskurser ochom det finns nÄgra samband mellan elevernas motivation och deras prestationer. Detta görs för att förhoppningsvis kunna anpassa framtida utbildning efter de elever som lÀser. Tidigare forskning har visat att det finns ett problem inom distansundervisningen dÄ det kommer till elever som hoppar av sina kurser. Forskning inom omrÄdet har visat att det inte finns nÄgon enkel förklaring till varför fler hoppar av vid distansundervisning Àn vid vanliga studier.Detta var Àven ett problem vid den undersökta skolan dÄ det var en stor andel elever som antingen hoppade av sin kurs eller gick ut utan ett godkÀnt betyg. En enkÀtstudie anvÀndes för att fÄ en bred bild av elevernas motivation och sedan anvÀndes intervjuer bland de elever som ej fullföljt vald kurs.

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgÄng och beröm pÄverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förvÀntas pÄverka elevers sjÀlvförtroende. PÄverkas elever med sÀmre sjÀlvförtroende i större grad av dessa faktorer Àn elever med normalt eller stort sjÀlvförtroende? För att undersöka detta har jag lÄtit elever i nÄgra fjÀrde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsÀttningar för att genomföra testen.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

SammanfattningDen hÀr studien behandlar frÄgor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av tre pedagogers intervjusvar, tvÄ av dem Àr gjorda med hjÀlp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer pÄ grund av att det verkade vara det lÀmpligaste sÀttet att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Undersökningen Àr utförd i tvÄ kommuner dÀr ett mindre antal personer blivit intervjuade.