Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Jag har gjort en intervjustudie med elever frÄn nionde klass dÀr jag har tagit del av deras syn pÄ utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar utvecklingssamtalet och ta reda pÄ vilka underlag som anvÀnds under samtalet för att fÄ ett jÀmbördigt möte som Àr framÄtstrÀvande och utvecklande för eleven. Med hjÀlp av litteratur i valt Àmne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit lÄngt med sin strÀvan mot ett jÀmbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nÄtt mÄlet Àn. Eleverna uppfattar utvecklingssamtalet som ett tillfÀlle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lÀrande. De underlag som anvÀnds inför samtalet ses av de flesta elever som nÄgot positivt.

Ämnet för denna uppsats Ă€r kommunikation inom textilslöjden med inriktning pĂ„ instruktioner till elever i grundskolans senare Ă„r och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt elever i grundskolans senare Ă„r vill ha instruktioner i textilslöjd.   För att ringa in det valda problemomrĂ„det har jag anvĂ€nt mig av tre frĂ„gestĂ€llningar:Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare Ă„r fĂ„ till hjĂ€lp i arbetet i textilslöjden?Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare Ă„r vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?Vilken syn har eleverna pĂ„ instruktioner i textilslöjd?Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.   Jag upptĂ€ckte följande:Informanternas lĂ€rare hade inverkan pĂ„ hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men Ă€ven digitala instruktionsvideos diskuterades.Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstĂ„ dem och fĂ„ slöjdalstren fĂ€rdiga fort utan att vĂ€nta pĂ„ lĂ€raren.Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle anvĂ€nda dem sjĂ€lvstĂ€ndigt sĂ„ att lĂ€raren fick mer tid till att hjĂ€lpa dem som behövde fĂ„ hjĂ€lp.Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrĂ„gade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlĂ€rare ha i Ă„tanke nĂ€r jag lĂ€gger upp min slöjdundervisning sĂ„ att mina kommande elever fĂ„r en slöjdundervisning som de förstĂ„r och trivs med..

Avsikten med detta examensarbete Àr att belysa problematiken kring vÀgledningen inom sÀrskolan och ge en bild av hur vÀgledningen pÄ sÀrskolan bedrivs. Vi vill Àven ge en bild av olika arbetssÀtt som kan anvÀndas av studie- och yrkesvÀgledare i sÀrskolan. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervju med sex vÀgledare som arbetar inom sÀrskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som anvÀnds behandlar frÀmst vilka fÀrdigheter som vÀgledare inom sÀrskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har anvÀnts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vÀgledare arbetar efter konceptet ?rÀtt man pÄ rÀtt plats?.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ta del av speciallÀrares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Jag valt att göra en livsberÀttelsestudie, dÀr fyra speciallÀrares berÀttelser kring sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter Àr i fokus. Genom deras egna berÀttelser om sitt liv som speciallÀrare vill jag komma Ät hur de jobbar med sina elever och varför de vÀljer att jobba pÄ just de sÀtten de gör. Jag vill fÄ fram speciallÀrarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvÄrigheter och vad det kan bero pÄ.Resultatet visar att de speciallÀrare som deltagit i studien Àr ganska samstÀmmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det Àr en komplex frÄga hur man fÄr dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

VÄr studie handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lÀrare upptÀcker och arbetar med de elever som har svÄrigheter, vilket ocksÄ har varit vÄrt syfte genom arbetets gÄng. Det finns ett intresse för dessa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter eftersom det för dem innebÀr en stor problematik att dagligen handskas med detta ? bÄde i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lÀrare behöver mer kunskap kring Àmnet dÄ vi med all sÀkerhet kommer att trÀffa pÄ elever med dessa svÄrigheter, och nÀr det hÀnder vill vi kunna möta dessa elever med svÄrigheter pÄ bÀsta möjliga vis. Vi har valt att bygga vÄr empiri pÄ intervjuer med grundskolelÀrare, specialpedagog och speciallÀrare, dÀr nÄgra intervjuer varit öga mot öga och en del via mail..

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare Är som fokus och hur lÀrare kan motivera elever att tala franska men ocksÄ hur elever kan motiveras att vÀlja att lÀra ett modernt sprÄk. Syftet med studien Àr att söka kunskap i vilka metoder och tillvÀgagÄngssÀtt nÄgra fransklÀrare anvÀnder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras instÀllning Àr till elevernas förmÄga att uppnÄ muntlig fÀrdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lÀrare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De Àr: Intressera elever för franska, Motivation till lÀrande, LÀrares instÀllning till franska sprÄket,arbetssÀtt i undervisningen samt Vision.

Studiens syfte var att belysa kunskapslÀget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mÀta kunskapslÀget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer anvÀndes. De mest framtrÀdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen Àr tillrÀcklig.

Syftet med vÄrt examensarbete var att sÀtta oss in i de olika organisationsformerna Äldersindelat/Äldersblandat, ur bÄde lÀrar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkÀter till elever i Ärskurs 5 som har gÄtt i en Äldersblandad skola och nu övergÄtt till en Äldersindelad klass. Vi har stÀllt frÄgor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i Ärskurs 5. Vi har Àven anvÀnt oss av intervjuer med sex olika lÀrare dÀr vi frÄgade om lÀrarnas uppfattning om skolans organisation, hur de sÄg pÄ elevers sociala utveckling och lÀrande, elever med inlÀrningssvÄrigheter och lÀrarens arbetssituation.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.