Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling! Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Mitt syfte med examensarbetet var att få fördjupade kunskaper om några lärares och rektorers syn på nivågruppering för elever i svårigheter med matematik. De frågeställningar jag använde mig av var; på vilket sätt anser några lärare och rektorer att nivågruppering kan gynna/missgynna elever i svårigheter med matematik?Vad anser dessa lärare och rektorer vara viktigt att tänka på som lärare vid nivågrupperad undervisning?Vilken syn på lärande uttrycks av de intervjuade lärarna och rektorerna?Jag använde mig av en kvalitativ fallstudie där jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som använde sig av nivågruppering har ett annat perspektiv än de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svårigheter med matematik ansågs missgynnas av nivågruppering.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer.

Syftet med min uppsats är att studera eleverna på en högstadieskola i ett mindre samhälle i Skåne om klimatet på skolan. Med klimatet på skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna på skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och kränkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen på skolan, är det så illa som en del elever påstår eller trivs de bra på skolan under skoltid och hur är attityden mellan eleverna. Metoden är en enkätundersökning på ca 100 elever jämnt fördelat på årskurs 7,8 och 9 på skolan. Huvudresultatet var betydligt bättre än vad eleverna beskrev vid andra tillfällen och stämde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsområde.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har inflytande över sin utbildning.

AbstractFöreliggande uppsats har det övergripande syftet att undersöka vilka källor gymnasieelever använder sig av och i vilken utsträckning lärare förmedlar ett kritiskt tänkande. Bakgrunden till arbetet har sin utgångspunkt från skolans styrdokument där det står att lärare ska förmedla ett kritisk tänkande samt lära elever att värdera information. Det mediesamhälle eleverna lever i och användandet av internet som informationskälla gör ämnet aktuellt. För att nå studiens syfte har två frågor ställts. Fråga ett: Förmedlar lärare ett kritiskt tänkande, hur i så fall? Fråga två: Vilka informationskällor använder gymnasieelever och förhåller sig elever kritiskt när de möter olika källor? För att kunna se studien ur olika perspektiv har både lärare och elever fått bidra med sina erfarenheter och syn på frågorna.Studiens metod är kvalitativ och har genomförts på två skolor belägna inom Blekinge kommun.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa.1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan?2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen?MetodDenna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Syftet med vår undersökning var att få en uppfattning om hur rektorer, lärare och elever vid två musikskolor ser på motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var även att undersöka vad dessa två skolor gör för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten. Till träblåsinstrumenten räknas tvärflöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lärare från de båda musikskolorna samt en enkätundersökning med elever som spelar i blåsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts någon särskild satsning för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten.