Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ lÀrare och deras klasser, dÀr observationer och intervjuer har genomförts med lÀrarna. Syftet var att undersöka hur lÀrarna bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i jÀmförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter fick mer hjÀlp och mer individanpassat arbetsmaterial Àn de övriga eleverna. DÀremot fick de lÀs- och skrivsvaga eleverna inte sÄ mycket beröm och uppmuntran av lÀrarna.

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig pÄ material frÄn observationer i en klass under loppet av tvÄ dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stÀmmer överens med hur det egentligen Àr och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt pÄ lÀraren dÄ denne vÀljer att ge de starka eleverna ordet trots att det Àr den gruppen elever som ocksÄ tar ordet sjÀlva. Av resultaten att döma Àr en förÀndring behövlig..

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lÀrare som undervisar i matematik i Ärskurserna ett till fem anser vara viktiga nÀr de sÀrskiljer elever i matematiksvÄrigheter. Vilka Àr de faktorer som pÄverkar att en elev hamnar i matematiksvÄrigheter, enligt lÀrarna? Studiens syfte Àr Àven att beskriva vem det Àr som vÀljer ut elever i matematiksvÄrigheter pÄ skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingÄr Piaget och Vygotskij.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ fem skolor med de lÀrare som undervisar i matematik i Är ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lÀrarna anser vara de viktigaste Àr i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lÀrarna anser vara viktigast Àr sjÀlvförtroendet den faktor som Àr den mest frekventa.

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur undervisningen i idrott och hÀlsa bedrivs för barn i behov av sÀrskilt stöd som inte gÄr i den vanliga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser lektionerna i idrott och hÀlsa ut pÄ de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen pÄ de besökta skolorna till elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?Hur arbetar dessa lÀrare med kursplanen?Vad Àr dessa lÀrares syn pÄ att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fem olika skolor intervjuats med hjÀlp av en semistrukturerad intervju som utgÄr ifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Skolorna som ingÄr i denna studie hittades via sökningar pÄ Google. Sökorden som anvÀndes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstÄ hur elever som Àr nya pÄ en skola kan uppleva trygghet i bÄde fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och rÄd och genom litteraturstudier i Àmnena trygghet, lÀrande, grupprocesser och mÀnniskans grundlÀggande behov, lades en förförstÄelse för Àmnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade Äldrar i Äk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jÀmnÄriga kompisar.

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.