Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vÄr kommun för att anvÀnda en vikariepool bestÄende av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkÀt med frÄgor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever frÄn Barn och fritidsprogrammet och de tillfrÄgade eleverna Àr frÄn tre olika Ärskurser. Dessutom har 29 anstÀllda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrÄgats. De teorier jag har anvÀnt mig av, nÀr jag analyserat mitt material Àr bland annat Skollagen och lÀroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstÀnkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lÀrandets pedagogiska form, samt nya samhÀllsteorier om barnuppfostran för barn födda pÄ 90-talet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

Syftet med detta arbete Àr att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med sÀrskild observans pÄ tystlÄtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lÀrare har för att synliggöra tystlÄtna elever, samt hur tystlÄtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att lÀraren utför ett lÄngsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlÄtna eleverna ÄsidosÀtts. De tystlÄtna 10-Äriga eleverna Àr inte sjÀlva medvetna om att de uppfattas som tystlÄtna..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta del av lÀrarnas upplevelser och förestÀllningar om tysta elever i skolan. De berÀttelser lÀrarna ger oss innehÄller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen som bygger pÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna upplever svÄrigheter i mötet med tysta elever. De kÀnner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nÄ dessa elever.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..