Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nÄ mÄluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lÀrare har dÄ varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sÀllan eller aldrig Àr dÀr. Hur kan de motiveras till nÀrvaro i skolan? Vem bÀr yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn semistrukturerade intervjuer ta del av Ätta elevers upplevelser kring ogiltig frÄnvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser fÄ erfarenheter och en förstÄelse inför vad ogiltig frÄnvaro innebÀr för dem.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.