Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀr in ett nytt och frÀmmande sprÄk som engelska. Studien syftar Àven till att belysa skillnaden mellan inlÀrningen av engelska hos en elev i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hos en elev utan lÀs- och skrivsvÄrigheter. LitteraturgenomgÄngen ger en bakgrund och en förstÄelse av problemomrÄdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lÀrare och specialpedagoger som Àr vÀl insatta i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur sprÄkinlÀrning gÄr till för elever i och utan dessa svÄrigheter.Resultatet av studien visar att det Àr mycket svÄrt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att lÀra in ett nytt och frÀmmande sprÄk. Dessa elever behöver dÀrför en anpassad undervisning dÀr deras behov och förutsÀttningar tas i beaktning. TillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel, som exempelvis datorn, Àr av stor vikt vid dessa elevers inlÀrning.

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lÀgga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske pÄ ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjÀlp av den aktuella forskningen i litteraturen samt nÄgra intervjuer med lÀrare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lÀrarens arbetssÀtt och strÀvande att ge en meningsfull sprÄkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svÄrast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av sÀrskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt sprÄk. En annan frÄga som ska belysas Àr sprÄkinlÀrning hos elever med annat modersmÄl Àn svenska1 nÀr det gÀller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jÀmföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgÄng som har presenterat aktuell forskning kring Àmnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lÀrare i tyska som undervisar pÄ bÄde grund- och gymnasieskolor.

Syftet med studien Àr att belysa skrivundervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd. SamhÀllet idag stÀller krav pÄ mÀnniskors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hÄlla en god kvalité. Vi har i vÄr studie tittat pÄ den generella undervisningen och pÄ specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lÀrare och speciallÀrare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehÄller samt vilket arbetssÀtt de anvÀnder och vilka ÄtgÀrder som sÀtts in för elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom enkÀter och intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.