Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur ÄtgÀrdsprogram fungerar som ett verktyg för lÀrare vid planering av undervisning för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie dÀr lÀroplansteorin har stÄtt som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger pÄ skollagen, lÀroplanen och övriga styrdokument samt pÄ aktuell forskning. Den empiriska delen bestÄr av tre lÄgstadielÀrares intervjuer.Studieresultatet visar att lÀrarna skriver ett ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd pÄ grund av lÀs- och skriv-, matematik- och beteendesvÄrigheter. Utarbetande av ÄtgÀrdsprogram sker mellan lÀraren, specialpedagogen/speciallÀraren och vÄrdnadshavaren.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

Mitt syfte med studien har varit att fÄ en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ hur arbetet gÄr till samt att belysa arbetssÀttet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att fÄ fram sÄ relevant information som möjligt om arbetssÀttet. Jag har observerat och intervjuat personer som Àr involverade i arbetssÀttet och har pÄ sÄ vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan föresprÄkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssÀttet Àr bra.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur en skola ser pÄ de sÀrbegÄvade barnen. Vad kÀnnetecknar begÄvning? UpptÀcks sÀrbegÄvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr dels en enkÀtundersökning riktad till alla lÀrare som Àr mentorer pÄ en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förÀlder. I studien framgÄr det att man upptÀcker mÄnga av de sÀrbegÄvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptÀckt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. Men lÄngt ifrÄn alla sÀrbegÄvade elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det pÄ ett mer optimalt sÀtt. Vi har varit sÀrskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rÄdande synen pÄ högpresterande elever ser ut pÄ de skolor som varit aktuella i studien har ocksÄ varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tre olika skolor har ovanstÄende undersökts. LÀrarnas och specialpedagogernas syn pÄ de högpresterande eleverna Àr att de Àr i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.