Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.

I vÄrt examensarbete har vi valt att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa, Àr det vi anvÀnt oss av för att undersöka hur lÀrare arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsÀttning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgÄtt ifrÄn. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslÀrarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan pÄ lÀrarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrÄn resultatet och stÀller detta mot litteraturen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nÄ syftet har jag gjort en intervjustudie dÀr 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom Àr i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som Àr tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, bÄde pedagogiska och sociala..

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Syftet med denna uppsats Àr att som blivande pedagoger belysa hur man gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de elever i behov av sÀrskilt stöd genom deras skolgÄng pÄ ett gynnsamt sÀtt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilket gör det hÀr temat stÀndigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta Àmne för att vi personligen ville förvÀrva större kunskaper kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Vad Àr pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjÀlpa dessa elever och vad gör man för att underlÀtta dessa elevers skolgÄng och för att fÄ fram deras kvaliteter pÄ bÀsta möjliga sÀtt.? I litteratur delen sÄ har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestÀmmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjÀlpa dessa elever.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar nÄgra elever i behov av sÀrskilt stöd har om lÀxor. Uppfattas lÀxorna positivt och till en hjÀlp att klara skolarbetet bÀttre? Eller uppfattas lÀxorna negativt eftersom elevens svÄrigheter kommer i fokus? Vilka lÀxor uppfattas positivt/negativt? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjutekniken som valts Àr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Man kan utifrÄn studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om lÀxor delvis Àr beroende av elevens Älder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristÄende skolor och relatera till detta till ?elever i behov av sÀrskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, fÄ möjlighet tillreflektion, förstÄelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv Àr teoretiska abstraktioner vars funktion Àr att underlÀtta förstÄelsen av ettforskningsomrÄde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som Àr möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst omrÄde. I diskursbegreppet ryms Àven den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och nÀrhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgÄngspunkt i en vÀxling mellan förstÄelse av helhet ochdelar i vÄrt skolsystem.