Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptÀckandet av och arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ tvÄ utvalda skolor. Vem Àr ansvarig för att elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr den hjÀlp de behöver för att nÄ mÄlen? En vinkling som tas med Àr lÀrarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillÀmpas i praktiken. Tre klasslÀrare och en speciallÀrare pÄ tvÄ olika skolor har dÀrför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut pÄ deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. DÄ det numera i skollagen stÄr om en ny form av stödinsatser, under benÀmningen extra anpassningar, tas lÀrarnas uppfattningar kring detta upp.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r handlĂ€ggare och skollĂ€kare frĂ„n Östergötlands 13 kommuner har besvarat frĂ„gor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan gĂ„ till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rĂ€tt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgĂ„ngen beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstĂ„s. I litteraturgenomgĂ„ngen tas ocksĂ„ frĂ„gan om individ kontra miljö upp.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.