HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen: Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.

ABSTRAKT Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och frÄgestÀllningar VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i Ärskurs 1-5 i relation till lÀrarnas utbildningsbakgrund i matematikÀmnet. Dessutom Àr syftet att belysa lÀrares uppfattning om framgÄngsrik undervisning för elever med matematiksvÄrigheter. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat(TIMMS 2008). BÄde svensk och internationell forskning visar att lÀrarens kompetens Àr den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgÄngsrika studierna blir för eleverna. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor undersöktes i studien hur verksamma lÀrare arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i förhÄllande till sin utbildning. I litteraturgenomgÄngen belyses olika teman.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkÀtformulÀr söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Vad Àr utsatthet enligt barn och ungdomar? Vad har barn och ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhÄlla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och ungdomar i Ärskurs sex till nio i skolorna LuleÄ, för att kunna lÀgga insamlade pengar dÀr de behövs mest. Tidigare forskning har visat pÄ mÄnga och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

Syftet med studien Ă€r att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsĂ€ttning samt hos idrottslĂ€rare som arbetar dessa elever. Studien har Ă€ven syftet attstĂ€lla dessa delstudier mot varandra. DĂ„ varken lĂ€roplanen eller lĂ€rarutbildning ger nĂ„got konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hĂ€lsa sĂ„ vill vi belysa dennafrĂ„ga med följande studie. I ett reportage frĂ„n handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r sĂ€mre utbildning Ă€n andra elever och fĂ„r intemöjlighet att utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt utifrĂ„n sin egen förmĂ„ga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svĂ„righeter med att anpassa lĂ€randemiljön efter enskildaelevers behov samt att lĂ€rare förlitar sig pĂ„ att eleverna sjĂ€lva tar ett eget ansvar att informera omsina svĂ„righeter.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högsko-la: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, FolkhÀl-sovetenskap och OmvÄrdnad, 2005.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds.

Mitt arbete handlar om hur lÀrare beskriver att de arbetar med den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen samt hur de upptÀcker och arbetar stödjande med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utstrÀckning lÀrarna anser att riktad specialundervisning kan hjÀlpa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Slutligen har jag Àven tittat pÄ vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lÀrare som arbetar pÄ en kommunal skola och lÀrare som arbetar pÄ en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares beskrivning av hur de arbetar med lÀsinlÀrning i de lÀgre Äldrarna samt hur lÀrarna upptÀcker och arbetar med barn i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar pÄ en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar pÄ tvÄ friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lÀrare som deltagit i studien inte enbart anvÀnder sig av en metod nÀr det gÀller den tidiga lÀsinlÀrningen, utan de blandar flera metoder.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

Bakgrund: Cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀstvÀrlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att mÄnga kommer att behöva genomgÄ behandling, exempelvis med cytostatika. Detta Àr en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio Ären och som stÀller höga krav pÄ personalens kunskap om och förstÄelse för behandlingen och dess pÄvekan pÄ patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frÄgestÀllningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de fÄr tillrÀckligt med information? Hur föredrar patienterna att fÄ information? Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lÀrare som undervisar i matematik i Ärskurserna ett till fem anser vara viktiga nÀr de sÀrskiljer elever i matematiksvÄrigheter. Vilka Àr de faktorer som pÄverkar att en elev hamnar i matematiksvÄrigheter, enligt lÀrarna? Studiens syfte Àr Àven att beskriva vem det Àr som vÀljer ut elever i matematiksvÄrigheter pÄ skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingÄr Piaget och Vygotskij.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ fem skolor med de lÀrare som undervisar i matematik i Är ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lÀrarna anser vara de viktigaste Àr i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lÀrarna anser vara viktigast Àr sjÀlvförtroendet den faktor som Àr den mest frekventa.

Backgrund: Cancer Àr en av Sveriges och vÀrldens vanligaste folksjukdomar. NÀr sjukdomen inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn kurativ till palliativ vÄrd. En del av patienterna i livet slutskede vÀljer att vÄrdas i hemmet och detta utgör en kÀnslig period för bÄde patienten och nÀrstÄende. NÀrstÄende och familjemedlemmar vÄrdar och utför omvÄrdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vÄrdpersonal. För att kunna utföra vÄrden har nÀrstÄende och anhörigvÄrdare stor behov av stöd.

Nio lÀrare har intervjuats om sina förvÀntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lÀrare och elever skall fÄ tillgÄng till iPads i undervisningen. Ansatsen Àr livsvÀrldsfenomenologisk. Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse de nio lÀrarna som undervisar eleverna förvÀntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i sÄ fall hur lÀrarna upplever att deras arbete i klassrummet förÀndrats efter att eleverna haft tillgÄng till iPads i undervisningen under nÄgra mÄnader.Studiens frÄgestÀllningar Àr; ?Vilka förvÀntningar har lÀrarna pÄ införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lÀrarna att iPad har haft för lÀrarna och eleverna i undervisningen??LÀrarna upplevde att med iPadens hjÀlp skulle de kunna arbeta pÄ ett sÀtt som liknar det eleverna Àr vana att möta utanför skolan.