Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte och bakgrund: I Partille kommun tillÀmpas sedan flera Är tillbaka kommunens Partillemodell, en uppdragshandling, vilken syftar till en kvalitetssÀkring av skolans basÀmnen. MÄlet med modellen Àr att samla in information för att sÄ tidigt som möjligt kunna fÄnga in och stödja de elever som Àr i behov av stöd, sÄ att eleverna skall kunna uppnÄ kursplanernas mÄl i Ärskurs 9. Huvudsyftet Àr att analysera och undersöka data frÄn screeningen i tre utvalda klasser, finna de elever som inte blev godkÀnda pÄ denna och försöka hitta orsakerna till underkÀnda provresultat genom en analys av data samt en kvalitativ analys av intervjuer med pedagogerna. I förarbetet ligger Àven en analys av en enkÀtundersökning genomförd 2007 i kommunen, dÀr fokus ligger pÄ engelskÀmnets struktur i kommunen. Metod: Mitt val av metod Àr en tvÀrvetenskaplig analys, dÀr den kvantitativa delen fokuserar pÄ de givna resultaten frÄn enkÀtundersökningar och screening resultat.

NÀr patienter kommer till sjukhus Àr det mycket som kan kÀnnas frÀmmande och annorlunda. De vÄrdas i salar med okÀnda mÀnniskor och deras personliga saker tas ifrÄn dem. MÀnniskan exponeras bÄde kroppsligt och sjÀlsligt och möjligheterna att fÄ vara privat kan vara fÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att fÄ vara privat i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvÄrigheter En intervjustudie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr de möter elever i matematiksvÄrigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lÀrandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacherŽs meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar verksamma lÀrare har om elever i matematiksvÄrigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna sjÀlva tÀnker om sin undervisning, sitt lÀrande och svÄrigheterna. VÄr bakgrund bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr vi har sammanstÀllt begrepp, utvÀrderingar samt forskning och litteratur som berör omrÄdet matematiksvÄrigheter och matematikundervisningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i Är 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvÄrigheter. Genom examensarbetet har vi fÄtt fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvÄrigheter och vilka strategier de anvÀnder för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. VÄrt resultat pekar pÄ en undervisning som för pedagogernas del Àr komplex och dÀr det finns svÄrigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svÄrigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vÄr kommun för att anvÀnda en vikariepool bestÄende av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkÀt med frÄgor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever frÄn Barn och fritidsprogrammet och de tillfrÄgade eleverna Àr frÄn tre olika Ärskurser. Dessutom har 29 anstÀllda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrÄgats. De teorier jag har anvÀnt mig av, nÀr jag analyserat mitt material Àr bland annat Skollagen och lÀroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstÀnkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lÀrandets pedagogiska form, samt nya samhÀllsteorier om barnuppfostran för barn födda pÄ 90-talet.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Som blivande yrkeslÀrare inom vÄrd- och omsorg upplever vi att en empatisk förmÄga hos vÄrdaren Àr en viktig grund i vÄrd- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsstÀlla vÄrdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade dÄ vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svÄrigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstÄnd eller autistiska drag att bli inkÀnnande personal inom vÄrd- och omsorg. Syftet med vÄr studie var att fÄ svar pÄ om vÄrt antagande var relevant och belysa hur lÀrare inom vÄrd- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vÄrd- och omsorg utifrÄn ett empatiskt perspektiv. Vi ville ocksÄ ha svar pÄ om de anser empati vara nödvÀndigt i vÄrd- och omsorgsarbetet och om denna förmÄga i sÄ fall gÄr att utveckla, samt om vÄrd- och omsorgslÀrare anser sig ha tillrÀcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lÀrarna anser att det stÀller ökade krav pÄ handledaren pÄ APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.MÄlgruppen för undersökningen Àr elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Min uppsats handlar om situationer dÀr jag har svÄrt att fördela min uppmÀrksamhet. Mitt fokus lÀggs antingen pÄ barnet med speciella behov eller pÄ barngruppen.I essÀn för jag en diskussion runt mitt eget förhÄllningssÀtt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med sÀrskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet Àr naturligtvis gott, men min upplevelse Àr att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill sÀga att de barn som inte fungerar som förvÀntat kan kÀnna sig Ànnu mer utanför vilket kan fÄ konsekvenser för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essÀ undersöker jag problemet med hjÀlp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsÀtt utifrÄn mÄlsÀttningen en skola för alla i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. LÀrande och samhÀlle, Barn unga samhÀlle, Barn och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagoger ser pÄ mÄlsÀttningen en skola för alla och hur de arbetar utifrÄn den i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningar har gjorts pÄ specialpedagogers arbetsmetoder och hjÀlpmedel nÀr det gÀller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn mÄlsÀttningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika skolor samt utfördes det en observation.

This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment.In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone?s differences.This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children.The method?s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews.The questions at issue were:How do the teachers include children in need of special support in the education?The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusionPartly for the children in need of special supportPartly for the teachersPartly for the rest of the class.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.