Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lÀrarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn de erfarenheter och upplevelser vi fÄtt frÄn vÄr VFT. DÄ vi bÄda har gÄtt en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda Àmnet. Detta har lett till följande forskningsfrÄgor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna pÄ deras relation till lÀrarna?.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av sÀrskilt stöd rent allmÀnt, men Àven om behovet som idag Àr allt vanligare i skolan ocksÄ existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger pÄ kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag pÄ tvÄ olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som Àr anstÀllda och jobbar inom fritidshemmet pÄ respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna mÄnga gÄnger ser ett behov av sÀrskilt stöd Àven i fritidshemmet. Personalen Àr ocksÄ medveten om att det Àr kunskapsbristerna hos elever som underlÀttar för sÀrskilt stöd Àven om fritidspedagogerna mÄnga gÄnger upplever att det finns ett stort behov av social trÀning i fritidshemmets verksamhet.