Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.

VÄrt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av sÀrskilt stöd samt hur undervisningen sker i en sÀrskola. Syftet Àr att upptÀcka och belysa vilka redskap som pedagogen anvÀnder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gÀller för den specifika klassen. En kvalitativ metod anvÀnds i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vÄrt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jÀmförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material frÄn observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrÄn dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. FÀltstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde sÀrskilja Àr upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jÀmfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvÀrdig skolgÄng.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Barnsjuksköterskan pÄ neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras förÀldrar. Detta förutsÀtter en kunskap om vilka behov förÀldrar till barn pÄ neonatalavdelning har samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att förÀldrarna ska kunna utöva sitt förÀldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvÄrdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov förÀldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. SammanstÀllningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys dÀr flera olika Äterkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker förÀldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt nÀrhet.

Bakgrund OvÀntad död Àr en traumatisk upplevelse förnÀrstÄende, kris och sorg i nÄgon form Àr ofrÄnkomligt isamband med död och saknad. VÄrdpersonal stÄr inför en svÄrutmaning i omvÄrdnaden för att ge ett kompetentomhÀndertagande. Det korta mötet mellan vÄrdpersonal ochnÀrstÄende har visat sig vara av betydelse. Syfte Syftet medlitteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov ochvÄrdpersonals uppfattningar om nÀrstÄendes behov i sambandmed en ovÀntad död. Metod Metoden var en litteraturstudie dÀrdet ingick bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Hur ser arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn Àr i behov? Dessa Àr frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete. Syftet med vÄr undersökning var att fÄ större kunskap om vilket arbetssÀtt som anses gynnande för barn i behov av sÀrskilt stöd och grÄzonsbarn samt vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att gynna sprÄkutveckling hos dessa barn. SprÄkutveckling innehÄller mÄnga delar, motorik, ton, rytm m.m. Det Àr ett vÀldigt stort nÀt av mÄnga delar som ska samarbeta för att sprÄket ska fungera.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares erfarenheter av sprÄkmaterialet Pilen. Vi vill ocksÄ belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr studie bygger pÄ en enkÀtundersökning som vi gjorde bland 25 lÀrare som anvÀnder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass dÄ materialet anvÀndes. De resultat vi fick frÄn vÄr enkÀtundersökning var övervÀgande positiva vad gÀller barnens motivation, sjÀlvkÀnsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlÀrning. LÀrarna ansÄg Àven att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av sÀrskilt stöd i vanlig klassundervisning.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..