Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Syftet med arbetet Àr att belysa det behov av hjÀlp och insatser som skolorna anser sig behöva för att pÄ bÀsta sÀtt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvÄrigheter. Vi valde att intervjua Ätta personer, vilka möter dessa barn pÄ ett eller annat sÀtt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av bÄde pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas pÄ flera skolor samt att diagnosen inte sades ha nÄgon betydelse för insatserna för dessa barn..

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhÄllanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjÀlp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser pÄ tre olika nivÄer i skolsystemet: skolnÀmnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frÄgestÀllningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av sÀrskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra sÀrskiljande lösningar?3. Vilka olika förhÄllanden framtrÀder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Syftet var att kartlÀgga skolÄr 7-9 lÀrares uppfattningar om vilka möjligheter de ansÄg sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lÀrares uppfattningar om vilka begrÀnsningar som de upplevde i frÄga om att ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom nÄgra skillnader beroende pÄ lÀrarnas bakgrund. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielÀrare pÄ kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

AbstraktPatienter lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det Àr för nÀrstÄende en chockerande och skrÀmmande upplevelse kantad av oro och rÀdsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistÄ och stödja nÀrstÄende. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos nÀrstÄende till patient som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade Är 2000-2010.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Studiens syfte var att granska om i vilken utstrÀckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gÀllande kost, motion och hÀlsa. Resultatet pekar pÄ att skolan har goda intentioner men begrÀnsade möjligheter att nÄ upp till Lpo 94: s krav pÄ att elever utövar nÄgon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svÄrigheter att kunna undervisa de yngre Äldrarna, i kost och hÀlsa pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, dÄ lÀrarna upplever det som svÄrt att hitta bra material pÄ grund av skolans otillrÀckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svÄrt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Kunskap gÀllande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsÀttningar Àr underutvecklad bÄde i skolsituationen och i det sociala arbetet. DÀrmed Àr syftet med studien att studera hur kunskapslÀget ser ut bland kuratorer respektive lÀrare som arbetar i sÀrskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lÀrare som möter ungdomar med sÀrskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillÀmpas i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lÀrare frÄn tvÄ olika sÀrskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lÀgger ett stort fokus pÄ bemötandet av dessa elever och detta Àr en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn pÄ dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhÄlla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gÀllande dokumentations- och handlÀggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ att se hur organisation och handlingsutrymme Àr förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt instÀllda till att anvÀnda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrÀvande.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Den hÀr studien handlar om inspelning av mobiltelefonsamtal. Studiens syfte var att undersöka privatpersoners instÀllning samt behov av inspelning av mobiltelefonsamtal och identifiera hur de anses kunna dra nytta av denna funktionalitet. För att fÄ reda pÄ huruvida privatpersoner förhÄller sig till detta intervjuades 15 respondenter utifrÄn en kvalitativ ansats. I studiens insamlade material framkom det att respondenterna hade blandade Äsikter kring inspelning av mobiltelefonsamtal. Den viktigaste aspekten som framkom under studien var hanteringen av kÀnslig information och hur den personliga integriteten skall skyddas frÄn krÀnkning.

Syftet med studien Àr att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhÄller sig vid misstanke om att ett barn försummas. LitteraturgenomgÄngen behandlar ett barns grundlÀggande behov och ett barns behov av anknytning utifrÄn BowlbyŽs teori. Vidare behandlas förskolans roll, dÀr vikten av tidig upptÀckt tas upp samt förskolans anmÀlningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvÄrd av ett barn kan vara: otillrÀckligt med klÀder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.