Denna studie har vi gjort för att ta reda pÄ hur lÀrare vÀljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ minder kommuner i Norrbotten och har i vÄr undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen Àr begrÀnsad och alla elever fÄr inte komma till sin rÀtt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhÀmta kunskap..

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvÄrigheter samt de matematiskt begÄvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjÀlpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med sÀrskilda behov". VÄr enkÀtundersökning Àr riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga Är. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: VÄrt intresse för matematik vÀcktes nÀr vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man som lÀrare skapar en god lÀrandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som lÀraren kan anvÀnda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande lÀraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan lÀggas upp. Metoden för min undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning pÄ att det Àr nödvÀndigt att individualisera undervisningen och ta hÀnsyn till den enskilda elevens begrÀnsningar och behov.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mÀttekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjÀlp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes pÄ ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes pÄ resultaten. PÄ grund av yttre omstÀndigheter försenades arbetet, och ett tillrÀckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslÄs..

I vÄrt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna pÄ patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istÀllet för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En sjÀlvbiografistudie genomfördes för att fÄ belyst vilka de existentiella behoven var.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

En litteraturstudie om behov och svÄrigheter som patienter med ALS och deras vÄrdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrÄn Antonovskys salutogenetiska synsÀtt..

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.